Landet, som utan twifwel fördenskull ähr skedt, at Inwåhnarene för brist af deras religions öfning eij måtte förorsakas at booflyttia der ifrån: Warandes Oss iemwähl berättat huru fåfängt man haar för detta sökt at införa en annor art af Inwånare i Landet, effter som dhe samma ingen bestånd och trefnad där kunnat hafwa; Det ähr fördenskull Wår nådige willie och befallning, at desse Ingrikar och Watialaiser, som i den Grækiske religionen födde ähre, eij med twang och trug må förbiudas at hålla sig till Ryska Prästerne och deras religion, och at J fördenskull låten werckstelligheten af dhe der om giorde anstalter och förordningar stanna och sachtas af sig sielfwe, doch utan at gifwa någon offentlig förklaring der öfwer, emedan Wij lijkwist gerna skulle see och önska, at desse kunde igenom gode persvasioner och gudelige underrättelser och någre fördehlachtige och gode wilkor, såsom i Wåre förrige ähr förmält, låckas först at småningen med barnedoop, brudewijgningar, begrafningar och mera sådant (hwilke Wåre Präster fördenskull uthan pålagd wedergällning förrätta böra) inställa sig till Wåre religions Kyrkior öch Församblingar, hwar med dhe och med tijden kunde aldeles beweekas till fullkomblig omwendelse. Men hwad dem anbelangar som ähre affällige wordne ifrån Wår sanne religion, uthj hwilken dhe födde ähre, så måste dhe icke allenast aldeles segregeras uthan och effter religions Stadgarne straffas. Warandes iemwähl Wår nådige willia, at dhe som befinnes aldeles ingen religion hafwa, må theslijkes på det flijtigaste winnas och dragas till den rätta Sahlighetenes wäg, doch mehr med gode underwijsningar än med twång. Och ähr detta om Segregationen. Men hwad Ryske Prästernes ordination belangar, så hafwe Wij fuller för godt funnit i den resolution, som Wij, såsom förbem:t ähr, åhr 1683 d. 4 Maji gofwe Superintendenten, at bekräffta dhe förrige där om gifne resolutioner och förordna at dhe må ordineras af Superintendenten. Och för

denskull ähr Wår nådige willie och befallning, at J skohle den af Metropoliten i Nougården till Razina Pogost ordinerade Procofei Rodionof afsättia ifrån Församblingen och sitt Embetes öfning der sammastädes, effter han emoth Wår ofwanbe:te Resolution och utan Edert låf hafwer fördristat sig, at reesa til Nougården at undfå ordinationen. Men såsom Wij af detta tillfället hafwe låtit Oss i underdånigheet berätta, hurusom dhe som ähre af bem:te religion eij willia gerna ehrkänna dem för rätte Präster, som af een annan religions Biskop ähre ordinerade wordne, och altså synas eij kunna hafwa en frij deras religions öfning, och at man fördenskull för detta haar warit på dhe tankar at antingen sända någon till Constantinopel at ordineras och blifwa sedan i desse Wåre Länder såsom en Metropolit, eller och at Prästerne skulle reesa till Kiof effter ordination. Så förmärke Wij fuller hwad orsaker må hafwa warit, hwarföre man eij hafwer wehlat låta dem i Ryssland ordineras, och synes Oss eij eller anständigt at inställa någon Metropolit, hwar igenom desse willfarande då aldeles skulle styrkias, och någre flere wederwärdigheeter förorsakas. Och hwad Kiof anbelangar, så emedan det nu hörer under Zarerne, så wore nu der med äfwen samma beskaffenheet som med Nougården eller andre Zariske orter. Och dy stanne Wij i den meeningh, at enär någon försambling ledig blifwer, skall den som sig till Präst will ordinera låta, först anmähla sig hoos Wår Gouverneur, och afläggia sin trooheetz Eed till oss iempte revers at eij giöra någon Subjections eller trooheetz Eed till någon fremmande Potentat, hwar effter, sedan Superintendenten ochså har undfådt Communication där om, han må fåå tillstånd at sökia ordinationen hwarest han helst will, och som honom theslijkes låfwas kan, at när han sitt ordinations bref wid åtherkomsten framwijser, fåå tillträda sin Försambling, så skall han och då hafwa der till Gouverneurens samtycke; Hwilket J her effter behörigen ob

.

servera mågen. Ytterst hwad widkommer Hodar Hodarsons eller Fedor Fedorofs, som han elliest kallas, inlagde klagemâhl, så sände Wij Eder her hoos en Copia af hans Supplication, och hafwe Wij honom cij annat swar gifwit, ähn at Wij hafwe låtit oss hans klagemåhl föredragas, och befalle honom at reesa heem igen, at undfå swar hoos Eder, hwilket J må gifwa honom på det sättet, att han och hans medbröder förmanes på Gudz och Wåre wägnar, at omwända sig till den rätta Salighetennes wäg, men at dem lijkwist intet twång skall wederfaras: och at han fördenskull åthwarnas at eij her effter komma fram med någre ogrundade klagemâhl. IIwad elliest i Ware förrige resolutioner och bref ähr föreskrifwit, nembl. at stoore allmänne Helg- och Bönedagar måste af dem som af Grækiske religionen ähre i deras kyrkior så wähl som Wåre celebreras, och böner skee för Oss och Wart Kunglige Huus och Rijkes wählstånd och ej för någon annan och fremmande Potentat i synnerhet, det wehle Wij ytterligare hafwa alfwarligen befalt at effterkommas. J warde effter detta Wart bref Eder her effter rättandes, och theslijkes med Superintendenten den anstalten giörandes, at och Prästerskapet sig der effter rätta och skicka, förmanandes dem der hoos at cij sökia någon annan winst och inkomst af dem som dhe anwända willia, ähn allena deras Siällars Saligheet; ty när desse ähre en gång på rätta wägen brachte och stadfästade wordne, lähre dhe sedan eij underlâta at meddehla alt godt med dem som hafwa dem i troone underwijst. Ilwar medh etc.

CAROLUS.

C.

Extract utaf Kongl. Maj:tz Nådige Resolution på dess Troo Mans och Superintendentz utj Narfwen Wyrdig och höglärd Doct. Jacob Langes insinuerade underdanigste Me

morial och ansökningar, angående dess anförtrodde Superintendentic. Gifwen Stockholm den 27 Septembris Anno

1694.

5.

Kongl. Maj:tt uptager fuller medh nådigt wälbehag den sorgfältigheet, som Superintendenten betygar óm deras underwijsning och omwändelse, hwilke äro af den Ryske Religionen, förfrågandes sig om icke den gemene man må tillhållas effter Kyrkio-ordningens 2 Cap:s 9 §. och 15 Cap:s 11 §. att låta sig underwijsa utj deras Religion och Christendomb, hwarutj dhe skole befinnas wara så fåkunnoge, att störste dehlen icke allenast af bönderne intet wetta läsa Fader Wår etc. utan och af Prästerne intet kunna giöra besked om det som dheras Sect elliest förmehnar effter samma Religion höra till Saligheten; Men som desse äro af en främmande Religion, så håller Kongl. Maij:tt wara något swårt och betänckeligit, att förordna något wist om deras information i be:te Religion, utan will hafwa lemnat till Superintendentens egen goda och försichtige conduite och omsorg så mycket möijeligit är och sig göra låter att sökia med god lämpa och utan twång effter handen förmå och leda dhem ifrån dheras willfarande och till Wår sanna Religion och Salighetenes rätta kundskap.

I det öfrige förblifwer Kongl. Maij:tt Superintendenten medh dess Kongl. Nåd städze wälbewågen. Actum ut supra.

CAROLUS.

C. PIPER.

45.

Rådet till Konungen, angående medel till bibelns tryckning.

(Efter originalet i Riksarkivet.)

Stormächtigste allernådigste Konung.

Eders Kongl. Maij:tt föranlåtes Wi härmed uti all underdanigheet berätta, hurusom Erckiebiskoppen Doctor Ericus Bentzelius är hoos Oss med ett Memorial inkommen, hwaruti han gifwer tillkienna, huruwida det nu har lidit med den helige Bibelens tryckiande, och at den samma in moot ändan af gambla testamentet, på någre arck när, skall wara färdig, men kommer at studza för brist af papper, hälst emedan booktryckiare-Enckian under närwarande swåre tiden intet förmått anskaffa och uppnegotiera någre penninge-medell till samma wahrurs införskrifwande och Gesellernes bibehållande och underhålld; förmenandes han likwähl at om Enckian någre medell skulle kunna på berörde sätt erhålla, och så medelst förskaffa dhet påfordrade papper, då wara förhoppning om wärcketz widare gång och fullbordan; men at ändå någon omkostnadh fordras till Titul-bladetz Zijrat, samt någre LandChartor och afritningar, som wid slika editioner pläga brukas; beropandes han sig therjemte på Secret. Lilliebladh, hwilcken och med sitt underdanigste förslag är inkommen, effter hwilcket sådanne Kopparstycken förmenas kunna förfärdigas för wid pass Sexhundrade rd:r, hwilket allt med mehra Eders Kongl. Maj:t techtes utaf hoosfölljande deras Memorialer utj nåder förmärkia. Såsom wi nu nogsamt äre underrättade huru högt både E:s Kongl. Maj:ts glorwyrdigste Herr fader, så wähl som sedermehra effter