bindas att komma till Wåre Religions Kyrkior och sedan där wijdare låta sig underwijsa, utan ock till att så mycket mera upwäckia prästerskapet, att fahra fort i sitt Christelige upsáth, confirmera Eders Kongl. Maij:tz Glorwyrdigste Sahl. Ke HerrFaders åhr 1683 den 4 Maij gifne Resolution, då Consistorium sedan lofwade genom Guds Nåd rätta sig effter de åhr 1686 den 14 Octob. äfwen i den saken af Högstbem:te Hans Kongl. Maij:t till fordom Kongl. Rådet Feltmarskalken och General Gouverneuren, Grefwe Sperling gifne ordres, och utan all twång och trug sökia dem att winna. När Wij nu, Allernâdigste Konung, till underdånigt föllie af ofwanbem:te Eders Kongl. Maj:tz nådigste befallning, skrijda till öfwerwägande af detta ährendet, så förnimme Wij, att Biskoppen och Consistorium i Wijbourg i förledne Währas äfwen lijka ansökning, med desse uti Ingermanland, giort hafwa, i anseende till de där uti Stifftet wistande Ingrickor, och att Eders Kongl. Maij:tz Cantzelie Collegium, uppå Eders Kongl. Maij:tz nådige befallning, theröfwer uti Maij månad har affärdat sitt underdanige betänkiande och det samme grundat och styrkt med åthskillige där hoos bijlagde Eders Kongl. Maij:tz Glorwyrdigste Sahl. Ke Herrfaders, med moget öfwerläggiande uthfärdade Resolutioner, såsom i synnerhet af deu 14 Octobr. 1684, den 11 Novembr. 1686 och den 27 Septembr. 1694, iembwäl dessutan anfört sådane skiähl och omständigheter, att Wij eij annat kunna, än aldeles bijfalla deras meening. IIwarföre och som ibland bem:te Kongl. Resolutioner, enkannerligen den af åhr 1686, hwilken Superintendenten och Consistorium, icke heel och hållen utan allenast transumptewijs, deras bref bijfoga, wijsar sjelfwa methoden, huru och på hwad sätt Prästerskapet med conversions werket af bem:te willfarande Ingrickor böra förfara och omgås, och sökia det samma att befrämia; Så will man med Gudz hielp förhoppas att om samme Resolution och den där uti föreskrefne methode tillbörligen i acht tages, de effter handen

skola kunna låckas och ledas ifrån deras fâkunnige och widskiepelige och till Wår sanna Evangeliska Lähra, och således bijbehållas uti den rätta Gudz dyrkan och deras salighetz kundskap; Hälst när Prästerskapet, hwar för sig, wijsar en rätt Embetes nijt och sorgfäldighet, och med idkesam lähra och upbyggeligit lefwerne, samt med goda Förmahningar och underwijsningar wijnläggia och bemöda sig att kunna, som sagt är, dem där till på lämpeligit sätt och utan trug och twång winna och öfwertahla. Wij hemställe härjempte Eders Kongl. Maj:tz nådigste behag och gottfinnande, om icke Eders Kongl. Maij:tt uti anseende där till, att enkannerligen hoos den gemeline hopen offta en timmelig fördehl mycket kan skaffa, skulle i Nåder täckias, lijkmätigt dess Glorwyrdigste HerFaders Resolution af den 4 Maij 1684, dem, hwilka sig till War Christelige Troos annammande beqwäma willia, och till den ända hålla sig till Wâre Evangeliske Kyrkior och Församblingar, samt sig af ware Präster där underwijsa låta, med någon nåd och lindring uti uthskylder att ansee, således att de, som allaredo till sine mogne åhr komne äro, skole niuta frijhet för Mantahls penningarne in till deras 60 åhr, då de utom des effter Kongl. Förordningar äro derföre förskonte, men de som af vngdomen sig där till beqwäma och således upfostrade blifwa, förskonas för bem:te mantahlspenningar till deras trettijo åhr. På hwilken händelse och där Eders Kongl. Maj:tt skulle i Nader detta aggrera, det torde wara nödigt, att wederbörande, iemte communication af förbem:te Resolutioner och den Förordning Eders Kongl. Maij:tt nu fattandes warder, finge befallning sådant på tienligit sätt att kundgiöra, icke allenast uti Narfviske, utan ock uti Wijborgz och Estlandz Stifft, samt Liffländske Superintendentien, hwarest på gräntzerne till äfwentyrs sådane Ingrickor samt andre af willfarande Religion torde finnas, och på lijka sätt som i Ingermanland, i anledning af förenämbde Resolution, med sådanne willfahrande kunde förfahras. Detta

alt underkaste Wij likwäl, med diupeste underdanig wyrdnad, Eders Kongl. Maij:ttz egit Allernådigste högtuplyste ompröfwande, och önske, att den Aldrahögste Gud tächtes uphålla Eders Kongl. Maij:tz dyra persohn med all Kongl. wählmågo, och bekröne dess höga Rådslag och rättfärdiga wapn med gloire, lycka och Seger, förblifwandes Wij alt framgent in till Wår dödzstund uti all underdanig lydno och wyrdnad

Stormächtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Maj:ttz

AllerVnderdanigste och troplichtigste.
tiänare och Vndersåhtare

BENGT OXENSTIERNA. JAHAN GABRIEL STENBOCK. CHR. GYLLENSTIERNA.

Stormechtigste Allernådigste Konung.

Wid närwarande tilfelle at det gamla Åhret nu så när är skrijdit til slut, och et Nytt åhr åter ingår, påminner Oss wâr underdanigste plickt och skyldighet at hos Eders Kongl. Maj:t Wij uti diupaste underdanig wyrdnad härmed aflägge Wår underdanigste gratulation och lyckönskan deröfwer, at Eders Kongl. Maj:t detta framfarne Åhret med så stor gloire samt mångfaldig Seger och framgång, til sit Kongl:e Namns odödelige beröm, til hela Christenhetens märkelige förundran, til sine höge Wänners och

*) Medelst skrifvelse den 2 Jan. 1702 biföll konungen hvad rådet tillstyrkt.

Bundsförwanters fördelachtige hopp, til sine trogne Undersåtares beskydd, glädje och fromma, och til Fiendernes nesa och förskräckelse wäl och lyckeligen öfwerlefwat. Den Aldrahögste Gud, som alt Eders Kongl. Maij:ts låfwärdigste Kongl:e företagande hijt intil så underligen och mildeligen styrdt och fördt hafwer, ware derföre ewinnerligen låfwad och ährad! Hans Guddommelige Allmacht tächtes ock än ytterligare alt framgent af sin oändelige Nåd och barmhertighet bewara Eders Kongl. Maij:ts dyra Kongle Person för alla olyckelige händelser, uplysa Eders Kongl. Maij:tz Kongle Rådslag, wälsigna Des Rättmätige Wapen, och änteligen bekröna Eders Kongl. Maij:t med den ena Kongl:e förmåhnen, lyckan och Segren på den andra, samt en i alla måtto ährefull och fördelachtig Fred, och et derpå följande wijdare lyckosamt, långwarachtigt och prijswärdigt Regemente! Jemte hwilken Wår devote och troinnerlige önskan Wij inneslute Oss uti Eders Kongl. Maij:ts wanlige höga Kongl. Nåd, och förblifwe med al underdånig lydno och wyrdnad intil Wår död

Stormechtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Maij:ts etc.

65.

Rådet till Konungen, angående oväsendet i Dalarne.

(Efter originalet i Riksarkivet.)

Stormächtigste Allernådigste Konung.

Eders Kongl. Maij:tts nådigste bref daterat Würgen den 23 Novemb. sidstl:ne, hafwe Wij med underdånigst wyrdnadt undfät, inhämptandes däruthur Eders Kongl. Maij:tts nådigste willie öfwer den på Eders K. Maij:tts befallning håldne Ransakningen, angående det i förl:t åhr förelupne owäsendet med Tremänningarnes marche uthaf Mohra och Österdahlarne samt Elfwedahlen, Orsa och Wänian. Och som Eders Kongl. Maij:tt däruti förordnar, det skola Wij sådant, tillijka med Allmogens i Mohra wid ett och annat tillfälle för detta begångne förseelser, bem:te Allmoge medelst ett alfwarsamt bref föreställa, med tienlige åthwahrningar, att dhe hädan effter för dylijkt taga sig till wahra, samt wijd alle tillfällen wijsa sig willige att effterkomma hwad å Eders Kongl. Maij:tts wägnar blifwer befalt och påbudit, jemwäll låta eenkannerligen dhe trenne så kallade Ländzmannen Anders Pehrson, Beltar Erich och Guth Jonas, såsom Allmogens förmänn och ordföhrare, med fängelse på wattn och brödh afstraffas, såsom ock gifwa allmogen i dhe andre Socknarne, Elfwedalen, Orsa och Wänian kundskap och underrättelse om den till Mohra i synnerhet skedde föreställningen, med åthwarning, att dhe icke heller hädan effter på något sätt låta sig förleeda; Altså hafwe Wij, till underdånigst föllie däraf, låtit uthfärda een sådan Skrifft, jemte bref till Landzhöfdingen Gripenhielm om dess publication, determinerandes därhoos tijden, neml. fiorton dagar, på hwilken dhe trenne ofwannämbde Allmogens ordföhrare skohla blifwa med wattn och brödh afstraffade; hwilket alt Eders Kongl. Maij:tt täcktes utur hoosföljande afskriffter med wahnlig Kongl. Nåd förmärkia.