i fall ock denne saken ang:de Baron Oxenstiernas och Auditeuren Wefwerstedts befordring skulle lemnas under Riksens Ständers decision, lära de finna, at Riksens Råd eij annat kunnat göra till föllje af Regeringzformen, än hwad härtils derutinnan skedt är: Altså förmena Riksens Råd å den andra sidan, sig icke eller handla emot Regeringzformen och deras Embetes plicht, när de anse föromtalte omständigheter wara af den wigt, at de påminnelser, som kunna anföras wid desse personers befordrande till de nu lediga beställningarne, icke måge deremot jemföras, utan fördenskull finna sig föranlåtne, heldre, än at låta det ankomma på någon widare olägenhet, foga sig till H:s Kgl. M:ttz Nådiga åstundan, at Baron Oxenstierna till den lediga Assessors beställningen i Swea Hofrätt, och Wefwerstedt til den vacante Häradshöfdinge tiensten måge förordnas, särdeles som desse personer, fastän de icke så länge tient och den erfahrenhet äga i Domaresaker, som de hwilka Hofrätten föreslagit och Rådet förnämligast reflecterat uppå, likwäl eij kunna för owärdige och oskickelige förklaras. Riksens Råd fägna och glädia sig deremot högeligen i förtröstning wid H:s Kgl. M:ttz nu gifne Nådigste tillsäijelse, at willia hädaneffter förut höra Rådet, innan H:s M:tt will fastställa at gå utom förslagen, och derom gifwa åt någon Dess försäkring, kunnandes Hans M:tt då wid tiensternes förgifwande fast mera trygga sig wid Dess och Riksens Råds råd och mening, emedan de bäst kunna hafwa sig hwars och ens förtjenst och skickelighet bekandte, än wid de föreställningar, som en eller annan enskylt kan finna tillfälle hos H:s Kgl. M:tt till sin förmån i underd:t at andraga; i synnerhet som Riksens Råd nu såsom ofta tillförene i underd:t försäkra, at de altid noga skola i acht taga hwad Regeringsformen och H:s M:tz Nadiga försäkring i slika måhl föreskrifwa. Dessutan föreställa sig Riksens Råd af denna H:s Kgl. M:ttz nådiga tillsäijelse den nyttan och förmån, at tiden till andra angelägne sakers före

tagande och afgörande mycket winnes, enär H:s M:tt wid slika tillfällen Sielf täckes pläga samråd med Dess och Riksens Råd, och att et sådant H:s M:tz Nådiga förtroende till Rådet eij allenast lindrar H:s M:tz möda, samt ökar och underhåller Kärleken hos Dess trogna Undersåtare, när de se, at inga andra än wälförtiente personer till tienster warda befordrade, utan ock betager alt tillfälle till hwarjehanda omildt och obehageligit omdömme bland folcket, och entledigar Riksens Råd ifrån den swårighet och bekymmer, som de se sig wara underkastade, enär wid tiensters förgifwande de å den ena sidan gärna willia föllia deras längtan och åtrå at kunna göra H:s Kgl. M:tt till Nådigt wälbehag och nöije, men å den andra sidan finna sig efter deras dyra RådsEmbetes Ed och plicht icke kunna undgå at göra deras wälmente påminnelser likmätigt Lagen och Regeringsformen. Dock lefwa Riksens Råd uti den underd: försäkran, at ingen ting kan lända H:s Kgl. M:tt till större nöije och behag, än när Riksens Råd och hwar och en Undersåte troligen effterlefwa, hwad dem efter Embetes-skyldighet åligger.

Slötz för öfrigit, at twenne af Deras Ex:r nu före Middagen resa uth till Carlberg och i underd:t berätta, uti hwad mening Rådet stannat ang:de Baron Oxenstiernas och Auditeuren Wefwerstedts befordring till de lediga Assessors och Häradzhöfdinge beställningarne, samt tillika i underd:t recommendera hos H:s Kgl. M:tt till Nådig ihugkommelse de mäst meriterade af dem, som Swea Hofrätt föreslagit till desse bägge vacancer, och Rådet giordt förnämsta reflexion uppå.

Herrar RiksRåden Gref Cronhielm och Gref Hårdh lätte föra till Protocollet, at som de förl. Lördags woro anmodade af Deras Ex:r at resa ut till Carlberg, så hade de hos H:s M:tt i underd:t andragit, at Rådet wäl i anledning af Lagen och deras Embetes plicht rådt Hans M:tt att blifwa wid förslaget ang:de den lediga Assessors beställningen i Swea Hofrätt samt den vacante Häradzhöfdinge tiensten, hwilket ock Rådet ännu understode sig at göra; Dock som H:s M:tt dagen förut låtit Sig förmärkia emot Riksens Råd på Carlberg, at för de skiähl som Hans M:tt då anfördt eij kunna gå ifrån Dess parole, som H:s M:tt gifwit åt Baron Oxenstierna och Auditeuren Wefwerstedt, så har Rådet sig yttrat, at man då eij widare kunde något göra, utan lemnade till Hans M:tt at göra hwad H:s M:tt bäst och rådeligast funne, hälst emedan Rådet eij kunde förklara dem för owärdige och oskickelige, fastän de föreslagne längre tient och hafwa mera erfahrenhet i Domaresaker; hwarwid man ock i und:t anhöll, at Hans M:tt hädanefter för Dess egen större ro samt nytta och tjenst för Riket, wille innan Hans M:tt gifwer Dess lofwen och försäkring åt någon ang:de någon beställning, höra Rådet deröfwer. Hwarpå Hans M:tt swarade, det wara Sig kärt at Deras Ex:r sig omsider fogat härutinnan och welat

göra Hans M:tt till willies, försäkrandes at willia hädanefter altid pläga samråd med Deras Ex:r och med dem conferera wid slika tilfällen.

IV.

Bidrag till konung Gustaf III:s historia.
(Fortsättning från 2:dra delen.)

Bref från svenske ambassadören i Paris grefve Gustaf Filip Creutz, dels till Kongl. Maj:t, dels till kanslipresidenten.

(Efter originalerna i Riksarkivet.)

1.

Sire.

A Paris le 7 Sept. 1772.

*) Mon coeur ne suffit pas à la joie qu'il éprouve; je n'ai plus rien à demander au Ciel; Vous avés triomphé, oh! mon adorable Maitre; mon païs est sauvé, et Vous Vous êtes couvert d'une gloire immortelle. L'univers et la posterité admireront à jamais cette ame si douce et si humaine, à qui la haine et la vengeance sont étrangeres, qui ne connoit que la gloire et qui ne sçait qu'aimer et pardonner.

Après la nouvelle du soulevement de Christianstad, j'ai passé trois journées dans des inquiétudes mortelles.

*) Brefvet är skrifvet med chiffer. Den i kansliet verkstälda, officiella upplösningen deraf är här aftryckt.

L'arrivée du Courier de Mr de Vergennes m'a rendu la vie. Je me suis transporté tout de suite à Versailles; Mr le Duc d'Aiguillon étoit hors de lui-même de joie. Je fus reçû du Roi avec une bonté que je ne sçaurois depeindre. Il étoit touché et attendri au delà de ce qu'on peut imaginer. Je rendrai compte dans les depeches que j'enverrai, soit avec Mr de Lieven, soit avec le Courier de Mr de Vergennes, des vues politiques de cette Cour avant et après la nouvelle reçûe, ainsi que des mesures qu'elle avoit prises en cas de malheur. Votre Majesté verra en tout que le Roi de France a été et sera toujours prêt à La soutenir de toutes Ses forces, et que l'on ne se bornera pas à des voeux steriles pour Elle.

Je fus prié le même soir chés Madame du Barry, où étoient Mesdames de Mirepoix et de Valentinois avec le reste de la societé du Roi. Le Roi y vint Lui même; c'étoit une joie inexprimable; et tout le monde eût les larmes aux yeux lorsqu'on parloit des traits touchans de grandeur d'ame et de générosité que Votre Majesté avoit montré dans le tems de la revolution. On élevoit aux nües Son héroïsme et Ses vertûs; et l'on trouvoit en Lui l'ame de Trasibule.

A peine étois-je parti de Versailles que Mr de Lieven y arriva. Il fut introduit chés le Roi par Mr le Duc d'Aiguillon. Ce Prince le reçut avec une bonté infinie; Il lui dit qu'il regardoit le service qu'il avoit rendu à Votre Majesté comme rendû à Lui même, et le fit Colonel. La joïe a été si grande à Paris, comme si l'on avoit gagné une bataille. J'ai reçu 200 billets de felicitation par jour, et souvent de personnes, avec lesquelles je n'ai jamais eu de relation. Tout le monde veut voir Mr de Lieven. Au spectacle, aux promenades on se presse autour de lui. Cette nation amiable et sensible à tout ce qui est grand