skillige förrättningar uti domare sysslor sökt göra sig derutinnan wahne, och wärdige till Nådig befordran wid förefallande lägenhet.

Discourerades widare härom, och som StatsSecret:n Cedercreutz effter Kongl. Maij:tts befallning skulle resa ut till Carlberg, så befalltes han, i fall Hans M:tt frågar derom, berätta, att Rådet är mycket bekymrad deröfwer, at Hans M:t med onåde uptagit deras wid detta tillfälle giorde wälmente påminnelser, och at Deras Ex:r lära sielfwe widare sig häröfwer i underd:t utlåta.

Deras Ex:r kommo öfwerens at EffterMiddagen widare häröfwer sammankomma.

7.

Effter Middagen Den 26 Junii 1732.

Närwarande i RådCammaren Deras Ex:r Hrr Riksens Råd

Gref Cronhielm.

Gref Lieven.

Gref Ekeblad.

Gref Bonde.

Gref Törnflycht.

Gref Hårdh.

Gref Bielke.

Gref Cronstedt.

Gref Creutz.

Deras Ex:r företogo sig åter Hans Kongl. Maj:ttz förrmiddagen insände Skrifft, och effter widare discourerande stannade uti fölliande underdåniga swar och utlåtande:

Riksens Råd hafwa i underdånighet anhördt den Skrifft och Declaration som Hans Kongl. M:tt låtit i dag upsända i Rådet ang:de den lediga Assessors beställningen i Swea HoffRätt effter HoffRättzRådet Ehrenadler, samt besättiandet af Häradshöfdinge tiensten effter framl. Stiernmarck. Det bedröfwar Riksens Råd på det aldrahögsta, at se, det Hans Kongl. Maij:tt kommit at fatta et Onådigt omdömme

öfwer deras wid detta tilfälle giorde underdånige påminnelser. De betyga med underdånigste wördnad, och försäkra, at desamma endast och allena härröra af en underdånig och trogen nijt til at styrckia Hans Kongl. M:tt effter deras Ed och Embetes plicht. Hans Kongl. Maj:tt har wid många tillfällen tillförene med Nådigste wälbehag uptagit, at Riksens Råd sig i underdånighet beropat på Regeringzformen, äfwensom ock Riksens Råd, fast de densamma en eller annan gång icke uttryckeligen alleguera, sig äntå städze påminna at de böra inrätta deras Rådslag och påminnelser dereffter, såsom en Lag, hwilken de äro förplichtade at i alla måhl ställa sig till effterlefnad och rättelse. Och emedan Hans Kongl. M:tt fattat den tanckan, som skulle Riksens Råd wid Grefwe Adolf Mörners befordran icke hafwa giordt de samma påminnelser, som de nu i anledning af Regeringsformen ment sig böra göra ang:de de bägge, som Hans M:tt i Nåder utnämdt till Assessors och Häradzhöfdingebeställningarne; så lärer Hans K. M:tt sig AllerNådigst till minnes föra, hurusom H:s M:t då angående Gref Mörner lät igenom Hr RRådet Grefwe Gyllenborg förklara sig wara i Nåder benägen at gifwa honom Krigz Commissarie beställningen, så wida Hr RRådet Grefwe Dücker funne honom dertill wuxen och schickelig, och Rådet derwid intet hade at påminna; Och som Hr RRådet Grefwe Dücker sig utlät, det han funne honom schickelig till bem:te beställuing, så blef Rådet föranlåtit at wäl i underdanighet styrcka Hans Kongl. M:tt at blifwa wid förslaget, men yttrade sig derjemte i anseende till den favorable utlåtelse och beskrifning som Hr RRådet Grefwe Dücker giorde angående bem:te Grefwes person, det man eij hade emot honom at påininna. Utom detta kom också i anseende hos Rådet eij allenast framledne Hr RRådetz Grefwe Mörners stora meriter, hwilka äfwenwäl på wist sätt tycktes böra komma des Son till godo, utan ock Gref Adolf Mörners egen schickelighet, som han igenom studier

och kostsama resor sig förwärfwat. Ickedesmindre, och i fall Hans Kongl. Maij:tt finner något wara förbigångit wid bem:te Grefwes befordrande, som Riksens Råd wäl tilstå, at det i den hastigheten då denna saken proponerades, och de eij hade stor tid och råderum at sig betäncka, hade kunnat sig tilldraga: så lefwa Riksens Råd i den underdånigste tillförsicht till H:s Kongl. Maij:ttz Nåd och rättwisa omdömme, at H:s K. M:tt lärer finna, at det mera härflyter af en underdånig wördfull nijt och åhuga at befordra och fullborda H:s K. M:ttz AllerNådigste åstundan, som dem genom Hr RRådet Gref Gyllenborg och sedan genom Secret:n Pfeif blef tillkännagifwen, än som af något upsåth at göra åtskillnad emellan den ena och den andra Kongl. M:ttz Undersåtare, och till den enas befordran at efftersättia hwad man warit skyldig till den andras förmån at i acht taga. Fördenskull ock Riksens Råd nu i underdanighet försäkra H:s K. M:tt at så mycket som mensk- och möijeligit är, eij skola underlåta at ställa sig Hans K. M:ttz Nådigste påminnelse, samt deras dyra RådsEmbetes plicht och Ed till noga effterrättelse, samt wid alla slika förekommande tillfällen således råda och styrcka H:s K. M:tt, att, effter H:s M:ttz Nådigste utlåtelse, altid i lika sak skall ske lika rätt, och det som är hwit, aldrig skall blifwa swart; hwaremot Riksens Råd bära den underdåniga säkra tillförsicht, at Hans K. M:tt sådant med Nåd och Mildhet städse anseendes warder. Och som Hans K. M:t så wäl uti denna dess Nådiga declaration, som jemwäl altid betygat emot Riksens Råd det Nådiga förtroende, och lemnat dem at få gifwa deras underdaniga råd och påminnelser, hwartill ock Regeringsformen dem tillbinder; så förmoda Riksens Råd och bedia underdånigst, at H:s K. M:t täcktes hafwa den Nåden för sina och Riksens Råd, at eij willia tro, at hwad de af en underdånig nijt wälment påminna, någonsin skulle kunna derhän uttydas, såsom wore Rådet sinnadt igenom någon pluralitet H:s K.

M:t sådant påtruga, hwilket H:s M:t är alt för Nådig så mycket mindre at täncka, som H:s M:t Sielf i Nåder behagat förklara sig willia föllia pluraliteten wid tiensternes förgifwande: Hwarwid, som H:s K. M:tt i Nåder åstundar at Rådet måtte gifwa dess betänkande, hwad rätteligen bör kallas merite, så finna Riksens Råd sig gå säkraste wägen, när de wid bepröfwandet af hwars och ens merite och förtienster ställa sig eij allenast Regeringsformen, utan ock i synnerhet den 10:de puncten uti H:s K. M:ts egen Nådiga försäkring till underdånig efterrättelse, i anledning hwaraf Riksens Råd böra anse Personernes bepröfwade erfahrenhet och förtienst, studier, förrättningar och wetenskaper, särdeles att till hwart Embete de tillsättias, som dertill tienlige äro och nödig kundskap hafwa. Till den ändan, och som Riksens Råd eij annars kunna, än styrcka H:s K. M:t till det i Nåder wid handen gifne Expedient, at HofRätterne och Collegierne må anbefallas at hädaneffter med deras förslag insända de derwid hållne Protocollen, med förteckning på dem som de lediga ställen begärt eller begära kunnat, så wäl som upteckning på deras meriter: Så tacka eij allenast Riksens Råd för denne H:s K. M:ts Nådige påminnelse, utan hafwa och befallt, at i anledning deraf skola bref och ordres upsättias och utfärdas till wederbörande, bediandes i underdanighet, at när sådana förslager och förteckningar inkomma, Hans K. M:t täcktes låta sig dem föreläsas, på det de noga må kunna examineras. Sidst, och emedan H:s K. M:t onådigt uptagit, at Riksens Råd icke förut communicerat med H:s Mit deras tancka ang:de H:s M:ts proposition för de utnämde personer, innan de skridit till votering; så lärer H:s M:t i Nåder täckas sig erinra, at sedan Cabinettet på Carlberg om Onsdagen war hållit, kunde Statssecret:n först emot Middagen i Rådet anbringa H:s M:tz Nådiga proposition, hwaröfwer innan Rådet hinte öfwerlägga och sig förena, war det redan långt öfwer tiden lidit. Effter

Middagen woro Riksens Råd föranlâtne straxt kl. 3 för sysslornes myckenhet skull sig at inställa i Rådet, då Statssecret:n, som warit ute på Carlberg at i underd:t berätta Rådetz wälmente tanckar at styrcka H:s K. M:tt at blifwa wid förslaget, först emot aftonen kom tillbakas med H:s M:ttz swar, at H:s M:t onådigt uptagit, det Rådet icke förut med H:s M:t communicerat deras tankar öfwer H:s M:ts proposition, och at H:s M:t befalt honom upsättia fullmachterne för dem som H:s M:t utnämdt. Innan åter Rådet efter öfwerwägande häraf kom at yttra des oförgripeliga mening på sätt som Protocollet innehåller, war klockan in emot 8, hwaraf H:s K. M:t i Nåder lärer finna, på hwad sätt Riksens Råd woro hindrade at då straxt, antingen samtel. eller särskilt göra deras underd. upwachtning hos H:s M:t på Carlberg till at anmäla deras underdåniga råd och påminnelser uti denna saken, bediandes fördenskull underdanigst, at H:s K. M:t, wid så fatta omständigheter, då Rådet den dagen hade före widlöftiga Justitiesaker och Protocollernes justering, samt tillika wille skynda med deras underd. swar på H:s M:ts Nådiga Proposition, och derjemte måste hafwa den bedröfwelsen at förnimma det H:s M:t detsamma Onådigt uptagit, täcktes i Nåder ursächta, att Riksens Råd då straxt sig icke infunnit, hwilket de hädanefter eij skola underlåta at efterkomma.

Hrr Riks Råden Gref Bonde och Grefwe Creutz anmodades, att ännu i afton resa uth till Carlberg, och i anledning af detta föregående giöra hos Hans Kongl. M:t en underdanig föreställning: Och emedan wälbem:te Deras Ex:r förl. Onsdag eij woro tillstädes i Rådet, så lemnades dem, efftersom H:s M:t förklarat Dess Nådiga åstundan at de öfrige Riksens Råd sig utlåta måtte, at jemwäl i underdånighet berätta deras ad Protocollum yttrade mening ang:de Hofrättens förslager och desse bägge tiensternes besättiande.