Konungen till Rådet, om påbjudande af en allmän tacksägelsedag för vunna segrar. (Efter originalet i Riksarkivet.) Carl etc. Wår etc. Wij kunne Eder i nåder icke förhålla, huru som Wij i betraktande af den milderika wälsignelse, som den alzwåldige Guden Wåre rättmätiga wapn och rådslag alt in til denna tiden har täckts förläna, finne Oss hafwa stor orsak tillika med alla Wåra trogna undersåtare eij allenast at hembära dess gudomeliga godhet en innerlig tacksägelse, utan ock jämwäl fatta en säker förtröstan at den samma Guden, som Oss här tils hafwer styrkt och anfört, äfwen här effter Oss lärer bistå til at kunna utföra och fulborda hwad Wij till Wårt och Wårt rikes förswar och säkerhet äre blefne föranlåtne at företaga. Sij Wij tilbaka på det förflutna året, finne Wij at genom den högstes bistånd fiendens skadeliga anslag på ) Genom skrifvelse af den 10 påföljande Oktober anmäler Rådet hos Konungen, att Lindhielm aflidit innan han hunnit öfverresa till Sverige. syn margehanda sätt äre brutne och till intet giorde, i det at sakerne då uti Polen så wida äre wordne brackte, at den Polniske republiken, effter den Konungens afsättjande, som warit uphof til detta blodiga kriget, änteligen har skridet till ett nyt Kongawahl, och Wij sedermera, genom den namnkunniga fästningen Lembergs eröfrande, hafft tilfälle at förswaga det widriga partiet i den landzändan, och tillika at läggia grundwal därsammastädes til en ansenlig hielp och styrkia för den nywalde Konungen; såsom ock effter Wår återkomst därifrån förjaga och förfölja den fientliga Krigsmakten ifrån Weixeln och utom Polens gräntsor in til Odern, då fienden på twenne särskilte ställen i nerhet är blefwen slagen och fädt eij ringa nederlag: förutan den förlust och skada han för detta och i medler tid har ledit genom Wåra Generaler uti Stor Polen och wid Posen åtskilliga resor, så wäl som uti Curland utaf Wårt krigsfolk under General Lieutenanten Gref Lejonhufwuds anförande, därest, som bekant är, honom en härlig seger blefwet afwunnen. Sij Wij på det innewarande året, så hafwe Wij eij mindre rönt den aldrahögstes mäcktiga hiälp och försyn, som gifwet Wåra wapn och förehafwande den lycka och framgång, at fiendens stora mackt på den ena sidan och emot Saxen genom Wår armee är worden afhållen och innesluten, och på den andra sidan uti twenne fältslag är blefwen dämpad och förjagad; såsom först uti Curland genom förber:de Generals tapper- och försicktighet, och nästan i samma dagar wid Warsau genom Wårt krigsfolk, som Wij til de Polniske Ständernas betäckning tijt hade försänt under General Lieutenanten Carl Niroths anförande: warandes bägge desse sägerwinningar så mycket högre at skatta, som de bägge med ett ringa manskap emot fiendens myckenhet warit erhåldne, och dessutan hafft den wärkan, at fiendens upsåt och anslag dymedelst kommet at studsa, och Wij utan särdeles anfäcktning och hinder fått tid och lägenhet at fullfölja det som uti det förledna året war begynt och anlagt: i så måtto, at de Polniske ständerne eij allenast hafwa kunnat komma tilsamman och låta kröna deras nywalde Konung, och sålunda på en gång afskiära Wår fiende, den förra Konungen, all förhoppning at komma till Kronan igiän, utan ock med Oss förnya den Oliviska friden genom en för Oss och Wårt rike fördelacktig frids-tractat, och at sättja sig med Oss uti en närmare förbindelse til bägge rikernas hägn och förswar. Såsom Wij nu finne Oss förplicktade denna margfaldige den aldrahögstas nåd och godhet med tacksamt hiärta at erkiänna och dyrka, och tilskrifwa honom äran af alt det som utaf Oss här till dags är lyckeligen giordt och förrättadt, så wäl som anhålla om dess widare bistånd till at fullborda hwad ännu återstår til Wårt rikes ro och säkerhet, samt Wâre trogna undersåtares hugnad och wältrefnad: altså och på det de jämte Oss siälfwe måge hafwa tillfälle behörigt alt sådant at betrackta och sig till sinnes föra: ty hafwe Wij i nåder för godt funnet at gifwa Eder uti befalning, det J til sist i nästkommande Martii månad öfwer hela riket och dess underliggande länder uti Wårt namn låten utskrifwa en allmänn tacksägelsedag, til at på wanliget och tillbörliget sätt firas och hållas: hafwandes Wij till den ända utsatt sådana texter, som med detta Wårt afseende äre enlige och här hos Eder tilhanda sändas: hwilka texter Wij willje at Presterskapet uti alla församblingar på den dagen skall upläsa och förklara, och därjämte hela menigheten, så unge som gambla, alfwarligen förmana och tillhålla den dagen med andäcktige och rättsinnige hiärtan at begå, uti tacksägelse och lofsång för det förflutna, och innerliga böner och åkallan om Guds nådiga hiälp och wälsignelse til at widare dämpa och nedslå fiendens arga förmätenhet, och därigenom änteligen ernå en beständig och för hela Wårt rike hugnelig och säker frid, som är förnemsta ändemålet af Wåra rättmätiga wapns förande. För det öfriga hafwen J med det forder ligaste Oss i underdånighet at berätta, hwilken dag uti förbem:te månad J därtill hafwen funnit wara beqwämligast, så at den in på Påskehögtiden eij för nära kommer at sättjas. J uträtten dhermed dhet Oss till nådigt behag länder. Och Wij befalle etc. Hufwudqwarteret i Blonie den 27 Nov. 1705. CAROLUS. C. PIPER. 143. Rådet till Konungen, angående utrustande af en eskader (Efter konceptet i Riksarkivet.) Stormächtigste Allernådigste Konung. Det hafwer Eders Kongl: Maij:tz Ammiralitets Collegium, medelst ett bref daterat den 8 hujus, Oss tillkänna gifwit, huru som det sig företagit, at inrätta det för tillkommande åhr nödigt warande expeditions Förslaget till den Skepz Esquadren, som på den Nyen- och Narfwiske redden lärer komma at agera; Hwarwid Ammiralen Anckarstierna skall hafwa upwijst ett Eders Kgl. M:tz honom nådigst meddeelt Swar daterat den 18 sidstl. Augusti, af innehåld, at Eders Kgl. M:t uppå hans underdånige förebringande haar låtit afgå dess nådigste befallning till Landzhöfdingen i Wijborg det han därsammastädes skall låta förfärdiga någre pontoner samt 40 à 50 Pråmar, hwilka tilkommande Sommar skole tiäna till at befrämja den af be:te Ammiral projecterade landstigningen wid Öön Rättusari, hwarjämte Eders Kgl. Maij:t des nådigste willia förklarat, det förbe:te Ammiral skall gifwa Ammiralitets Collegio wid handen hwad han i ett och annat mål har pröfwat wara nödigt och nyttigt till en slik expedition för tillkommande Wår, särdeles hwad dhe lätta och på grundt watten gående fartygen widkommer, hwilka Ammiralen funnit tiänligare därwid at brukas än dhe swåra Skieppen; Hwarföre AmmiralitetsCollegium till underdânigst följe af en sådan Eders Kgl. M:tz nådigste willia och utlåtelse lemnat merbe:te Ammiral sielf at upsättia en fulkomlig förtekning öfwer alt det som han till fullföljande af en sådan dessein har åstundat, det han och effterkommit, i anledning hwaraf AmmiralitetzCollegium sedan et förslag på fartygen låtit författa, det dhe Oss tillhanda sändt, hwaraf wij bland annat förnimme at Ammiralen, jämte dhe där i CarlsCrona befintlige lätta Fregatter, dessutan åstundar 5 st. Skiep utaf Götheborgs Esquadren, neml. Elfsborg, Warberg, Friderich, Charlotta och Marstrand, hwilka som dhe äro lemnade under Gouv. och Ammiralen Siöblads commando, så begärer AmmiralitetzCollegium at Wij till be:te Gouv. och Ammiral ordres ställa wille, det han samma Skiep först i wår med besättningen af Bahuus Läns Folk ditskickar, så at, om möijeligt är, dhe utj tillkommande April Månad måge finnas där at tillgå och till widare expedition färdige giöras; skolandes bem:te Ammiral där hoos begiärt till bemannande af denne därifrån gående esquadren, förutan Siöfolket, et helt LandtRegemente, bestående af 1,000 Man gemene Soldater, Öfwer- och UnderOfficerare oberäknade, det Eders Kgl. M:tz Ammir. Collegium till wårt utseende och beordrande jämwäl hemstält, där hoos fogandes wissa förslag på hwad medel till denne utredning äfwenwäl komme at erfordras, hwilka skole taga sin begynnelse ifrån 1 Martii och sedan utföras till den sidsta November därpå följande, då dhe förmoda expeditionen wara till ända brakt, med begäran, det Wij den försorg draga wille, at dhe requirerande Medel tidigt och af redbare anordningar blifwa wid handen skaffade. När wij nu, Allernådigste Konung, tage detta högt angelägne Historiska Handl. 3 Del. 15 |