stående underdånige fordringar, skall undfå femhundrade Centener, Centnern räcknat till 25 Dr Silf:r m:t; Ty är till Eder her med Wår Nådige willie och befallning, att J sådanne 500 Centener Kruuth till bem:te Wår Stad Rijga, eller des här warande Fullmächtigh, ju förr ju heller låta afföllia, emedan tijden presserar på des öfwersändande; Hafwandes J där emoth att begiära och infordra af Magistraten där sammastädes en Revers, hwarigenom Staden förbinder sig, så framt man wed ofwanbem:te des Liquidationers afslutande skulle befinna, att de antingen alsintet eller icke så myckit hos Oss undfå till att fordra som bem:te Kruuth sig bestijger, att de då willia och skohla betala det samma eller så myckit som deras fordring blifwer mindre med behörigt interesse; J förrätte här med det Oss till nådigt behag länder; Och Wij befalle etc. Datum Carlberg den 2 Septembris 1697. Uppå högstbe:te Hans Kongl: Maij:tz respective Wår ellskelige käre Hr Sonesons, så ock Allernådigste Konungz och Herres wegnar: HEDEVIG ELEONORA. BENGT OXENSTIERNA. C: GYLLENSTIERNA. JOHAN GABRIEL STENBOCK, N: GYLDENSTOLPE. L: WALLENSTEDT. Till Kongl: KrijgzCollegium. i Gref Wredes ställe. C: Piper. 135. Rådet till Konungen, angående en i Estland påbuden durchtågsgård. (Efter originalet i Riksarkivet.) Stormächtigste aldranådigste Konung. Såsom Eders Kongl. May:t har i nåder behagat af den 26 Julii 1704 till wårt öfwerwägande remittera och anbefalla Kongl. Rådetz Fältmarskalk Lieutenantens och då warande GeneralGouverneurens Hr Grefwe Axel De La Gardies underdanige Skrifwelse af den 4 Junii samma Åhr, angående den Fellinske Giärden; Altså hafwe till underdånigst föllje deraf Wij Oss detta ärendet företagit, befinnandes utur wälbemelte Hr Kongl. Rådetz och General Gouverneurens bref, at ehuruwäl han in Martio 1700, då dhe från Finland ankomne troupperne marcherade derigenom Hertigdömet, har funnit nödigt genom ett den 22 ejusdem af trycket utgångit Placat at påbiuda, det hwarje Häst Rusttiänst, som bodde innom 16 mihl ifrån Fellin, skulle innom tre wekor in natura dijtlefwerera 103 T:r Råg, 10 T:r Korn, 21 T. Hafra, med hwad mera, och dhe aflägnare innom samma tid uti penningar där i Ränteriet, hwilket Kongl. May:tz Arrendatorer uti Arrenderne och dhe öfrige possessorerne uti Tullkornet och andra publique Utgiärder sedan skulle godtgiöras, men at den, som bem:te sin plikt efftersatte och innom dhe förenämde tre wekorne intet erlade bem:te contingent, ofwanbem:te decourtering skulle wara förlustig. Nu skulle wäl kunna synas, at hwad således till hwars och ens rättelse almänt war publicerat borde stricte effterlefwas och ingen ändring deruti tillåtas, men som merbe:te Hr Kongl. Rådet och General Gouverneuren uti förberörde des Skrifwelse underdånigst intercederar för wederbörande Arrendatorer och Godzpossessorer, som i detta fall icke innom terminen sine contingent lefwererat, at blifwa ifrån ofwanbem:te wite i nåder befriade, andragandes därhoos åtskillige för dem stridande omständigheter, serdeles at Inwånarne wid et så hastigt påkommit ruptur och den iråkade bråskan och confusionen samt för dhe swåra och den tiden på året obrukelige wägarne, hwarigenom ingen utan lifzfara komma kunde, intet så hastigt och på en gång hinte alt, både lefwereringar och Utgiärder, Skiutzningar, Utredningar och mera slikt, till den föresatte terminen at præstera, warandes ok landet numera genom Fiendens härjande och infall samt den swåra inquarteringen så godt som helt ödelagt; Dessutan tyckes ok ofwanbem:te utsatte wijte wara något swårt och disproportionerat, jämte det at Eders Kongl. May:tz tiänst och interesse där wid beror, at Arrendatorerne och andra Godzpossessorer någorlunda måge blifwa opräthålne, och icke genom slikt hårdt förfarande aldeles förderfwas, hälst som det är en GräntzeOrt, som effter högsta strängheten at handtera, i synnerhet wid närwarande tider, betänkeligit wara skulle; Fördenskul äre Wij, effter plägad communication med Eders Kongl. May:tz CammarCollegio, komne på dhe tankar at i underdanighet styrka Eders Kongl. May:t til at efftergifwa det straff och wijte, hwartill offtabem:te Arrendatorer och Godzpossessorer i Hertigdömet Estland, som innom den föresatte terminen icke erlagt deras contingent eller den så kallade Fellinske Giärden, effter merbem:te Placatz innehåld giordt sig skyldige; hwilket till widare Eders Kongl. May:tz nådigste approbation Wij ok hafwe GeneralMajoren och vice Gouverneuren Schlippenbach weta låtit, på det dhe, som med Liquidations wärket hafwe at beställa, måge sig dereffter rätta och låta wederbörande sådan efftergift till godo komma, dock med den åtwarning, at der dhe framdeles icke skulle promt effterlefwa dhe Placater och Påbud, som till Kongl. May:tz tiänst och Landetz förswar i sådane fall kunne utfärdas, då med dem eij skall blifwa öfwersedt, utan effter placatens lydelse stricte förfaras; Det Wij dock i underdånighet Eders Kongl. May:tz egit nådigste behag underkaste, med underdånigste lydno och wyrdnad in till döden förblifwandes Stormächtigste Aldranådigste Konung (Efter originalet i Riksarkivet.) Stormächtigste AllerNådigste Konung. Sedan som Wij af Eders Kongl. Maij:ts DefensionsCommission och StatsContoir förmärkt den stora brist och ringa tilgång, som nu alt mer och mer förspörjes på redbare Medel och hwad som deremot erfordras til Krijgets utförande, samt de författningar, som allestädes til Eders Kongl. Maij:ts Rijkes förswar och säkerhet, som ock til fullgiörande och förnöjande af Eders Kongl. Maij:ts nådigste befallningar, behöfwes; Så hafwe wij wäl funnit wår underdånigste plicht lijkmätigt, sådant både offta tilförende som ock nyligen tillijka med Stats Contoiret Eders Kongl. Maij:t uti skyldigste underdånighet at uptäckja och tilkänna gifwa; Men som nöden alt effter handen begynner närmare att trängia, så ärom Wij föranlåtne wordne här, uti sam *) Medelst skrifvelse från Rawitz den 16 Maj godkände Konungen hvad Rådet förordnat. telige Eders Kongl. Maij:ts underdånigste Råds sammankomst, til öfwerläggande at föreställa tilståndet af wärcket och hwad medel och utwägar nu kunde wara at wid handen taga till des uprätthållande, och åthminstone förnämligast til de aldramäst trängiande nödtorffters understöd och förnöjande. Wij hafwe ock fördenskuld samtligen låtit Oss wara högst angelägit, til at med behörig sorgfaldighet taga detta alt uti noga öfwerwägande; Men som tarfworne äro store och utgiffterne månge och odrägelige, och tilgången deremot så mycket ringare och swagare, som de Ordinarie Rijksens Inkomster intet en gång räckja til des åhrlige och wanlige stats underhållande, mindre til detta Krijgets margfaldige nödtorffter, och Undersåtarne öfwer alt, utaf Krijgets tyngd och de med det samme fölgde oräknelige beswär ooh olägenheter, och i synnerhet af den i det förledne åhret dem til öfwerflöd öfwergångne dubble Contributionen, äro förfallne uti sådan armod och fattigdom, at, ehuru stoor ock deras underdånigste wilja och skyldighet kan wara, oförmögenheten lijkwäl betager dem alla kraffter at kunna den på något erkläckeligit sätt åstadkomma eller fullgöra; dessutan står icke heller något, sedan största delen af de redbaraste och säkraste Rijksens Indrächter äro beswärade genom förpantning eller annan Credit, för närwarande tijders medellöshets skuld, at upbringas; Hwilket alt med mera Eders Kongl. Maj:t nogsamt för detta uti nådigt behiertande hos sig komma låtit utaf de underdånigste berättelser, som ofwan anförde äro, och Wij jämwäl en och annan gång för detta, effter Wår underdånigste plicht och skyldighet, andragit hafwe; Så hålle Wij öfwerflödigt sådant för denne gången å nyo at uprepa eller dermed Eders Kongl. Maij:ts milda Öron at beswära: helst emedan Wij, tillijka med samtelige Eders Kongl. Maij:ts trogne Undersåtare, nogsamt kunne wara försäkrade, at Eders Kongl. Maij:t, som en så nådig och mild som tapper och segersam stor Konung, lärer ock |