328 PORTENS KRIGSFÖRKLARING MOT RYSSLAND. bruka den samma til Wårt rikes ock provinciers största skada ock fördärf, utan at Wåra wänner effter deras skyldighet ock förbindelser det allraringaste sådant söka at förhindra, men i medlertid betages Oss frihet at bruka Wåre i Pommern ock Brehmen stående troupper til at holla fienden uti tygeln ock änteligen aftwinga honom en skiälig ock säker fred. Fördenskuld hafwe Wi för nogon tid sedan befalt Wåre Ministrer wid de utrikes hofwen at förklara, det Wi på intet sätt willje wara förbundne til den Oss owetande ock emot Wår willia concerterade neutraliteten: giöre ock nu detsamma igenom en sådan protestation, som bilagan utwiser; hwilcken Wi til den ändan öfwersände til Eder, på det I därutur mågen förmärcka Wår nådige willje ock äntelige resolution öfwer detta ährendet; ock at I uti conformitet häraf mågen widare kunna instruera wåra Ministrer, där så skulle behöfwas. Den underdånige Den underdånige längtan ock åstundan, som I betygen, at Wi snart motte komma hem til Wårt rike, går Oss mycket til hiärtat; ock hafwe Wi ingen ting högre åstundat, än at sådant för längst på ett säkert ock Oss anständigt sätt hade kunnat låta sig giöra; men så förmode Wi genom Gudz wälsignelse, at Wårt fördröjande här på orten skall lända Oss ock Wårt rike til en märckelig hielp ock understöd, aldenstund Wi sådane mått taget med Ottomanniska Porten ock Tartar-Chan, at kriget redan är offenteligen förklarat emot Moskow ock den Ryske Ambassadeuren uti Constantinopel tagen för hufwudet ock insatt uti de Siu tornen, samt alla de högre Ministrerna wid Turkiske hofwet, hwilcke för detta wärcket illa warit intentionerade, ifrån deras embeten afsatte. Wi hoppas altså med Gudz tilhiälp snart kunna wara i tilstånd at bryta Wåre fienders onda stämplingar ock förehafwande emot Oss. Imedlertid skulle Wi gierna se, om I med FREDSUNDERHANDLING MED DANMARK. 329 Siomackternes tilhiälp kunde aftwinga Danmarck en skiälig fred: hwilcket förmodeligen snart skulle låta sig giöra, om bemålte mackter tilföllje af deras förbindelser kunde förmås til at sända en ansenlig skieps-escadre in uti Östersion emot Danmarck, hälst effter som de sådant icke allenast utan deras afsaknad eller hinder uti deras eget wärck lätteligen kunna giöra, sedan de en så stor öfwerwickt erhollet öfwer Frankrike både til landz ock watten, utan läre ock wärckeligen därutinnan finna deras eget sanskyllige interesse, at all widare oro uti Norden stillas, ock de få behålla så wäl de Danske som flere andras troupper uti deras tienst, samt den så högt åstundade roligheten uti Romerska riket ej widare kommer på något sätt at rubbas; hwilket elliest ofehlbart lärer skie, medan som Wi gifwet ordres til Kongl. Rådet Welling at giöra en sådan anstalt wed Wåre i Pommern ock Brehmen stående troupper, at något wärckeliget med det första kan begynnas. Wi tiltro Eder bepröfwade redelighet ock if wer för Wårt ock Wårt rikes bästa med all fit ock efftertryck at arbeta häruppå samt däröfwer instruera Wåre utrikes Ministrer. Ock Wi befalle Eder etc. Wed Bender den 4 Decembris 1710. CAROLUS. H. G. VON MÜLLERN. 1102 a. Bilaga. Protestation mot neutraliteten. Quum primum S:cra Regia Maj:as inaudivit Serenissimum Romanorum Imperatorem, Serenissimam Magnæ Britanniæ Reginam, atque Celsos et Præpotentes Ordines Generales uniti Belgii, nec non complures Imperii Principes protuenda tranquillitate Germaniæ, in mutuum concensisse fædus: Nulla equidem dubitavit, quin scopus istius fæderis is tantum foret, ut Regna et Provinciæ suæ adversus vim hostium tectæ ac tutæ manerent: id enim ab antememoratarum Potestatum amicitiæ pactorum lege ad mutuam defensionem stabilita expectare atque jure etiam suo postulare debuit. Verum postquam Ipsi innotuit iniquissimam adversariorum suorum causam eodem pariter protegi atque foveri; Regnaque et Provincias suas injuriis hostium abutentium opportunitate temporum relinqui, absque ullo amicorum suorum auxilio; protestatum est palam atque per Ministros suos declarari jussit, sese nulla ratione teneri posse legibus istius fæderis, ipsa invita ac vix citra partium studia initi. Protestatur adhuc atque notum hisce testatumque facit omnibus ac singulis, se fretam auxilio Divino atque æquitate causæ salvam sibi reservatam velle omnimodam ac nullis legibus circumscriptam facultatem utendi mediis ac viribus, quas Deus concessit, adversus hostes suos, ubicunque locorum ac quocunque tempore usus et ratio belli id poposcerit. Quod si autem, præter omnem spem et expectationem, quisquam amicum animum exuens, remoram aut obstaculum Ipsi objiceret tum, cum in eo fuerit, ut justis armis SVENSKA TRUPPER I POMMERN OCH BREMEN. 331 Ipsi sit persequendus conjuratus hostis, declarat S:cra Regia Majestas se non posse eundem alio quam aggressoris loco habere. In quorum majorem fidem hisce manu propria subscripsit, ac ita rata esse voluit. Actum ad Urbem Benderam die 30 Novembris 1710. CAROLU S. H. G. VON MÜLLERN. 1103. Konungen till Rådet, med förbud mot svenska i Pommern och Bremen stående truppers öfverlåtande i de allierades tjänst, samt ang. förordnanden för Nils Gyllenstierna och M. Vellingk. (Efter originalet i Riksarkivet. *) Carl etc. Wår etc. Wi monde wäl för någon tid sedan gifwa Eder i nåder tilkänna, det Wi på intet sätt kunde bifalla Edert förslag at låta en del af Wåre i Pommern och Brehmen stående troupper gå uti dhe Allierades tienst. Men som Wi sedermera förnummet, det I skolen hafwa beslutet at öfwerlåta samma troupper, så månge dhe äre, till de Allierade, så kan sådant intet annat än Oss mycket misshaga, alldenstund Wi sielfwe behöfwa dem till Wår tienst oumgängeligen. Ock för den skuld befalle Eder härmed nådeligen, det I aldeles giören till intet den negociation, som I om bem:te trouppers öfwerlåtande hafwen anstält, ock lagen så, at desamma måge sättias i godt stånd till at kunna föllia Wåre ordres, så snart som Wi dem uthgifwandes warde. Wi sände *) Påtecknadt: Dankom d. 12 Mars 1711.D Brefvet är till en del i chiffer. Eder härhos en protestation, som Wi låtit inlägga wid de fremmande håfwen emot neutraliteten uti Tyska riket, på det I därutur mågen inhämta Wår willja ock äntelige resolution öfwer det ährendet, hwarom Wi utförligare uti andre Wåre skrifwelser til Eder så wäl som til Wåra utrikes Ministrer hafwe förmält: hafwandes Wi också kallat Kongl. Rådet Grefwe Nils Gyllenstierna til at wara Præsident uti Wårt Krigscollegio ock anförtrodt Kongl. Rådet Mauritz Welling Generalgouvernementet öfwer Brehmen ock Vehrden samt opdraget honom högsta befählet öfwer Wåre i Pommern ock Brehmen stående troupper. Hwarmed Wi befalle Eder etc. Wid Bender den 10 Decembris 1710. CAROLUS. H. G. VON MÜLLERN. 1104. Konungen till Rådet, ang. afbrytande af en genom kanslirådet (Efter originalet i Riksarkivet. *) Carl etc. Wår etc. Såsom Wi af inkomne berättelser hafwe förnummit, det Cantzelirådet Frisendorff skall wara af Eder instruerad at upnegotiera ett penningelåhn wed det Hannoverske hofwet til Wår och Wårt rikes tienst, och Wi för månge orsaker skull finne betänckeliget at låta handla om sådant med fremmande herrskaper, *) Påtecknadt: »ankom d. 12 Mars 1711.D |