Til at giöra folcket så mycket willigare at förskiuta och contribuera deras medel til riksens förnödenhet, är högst nödigt, at de blifwa förwissade, det penningarne wäl blifwa anlagde; och måste I fördenskuld därpå i synnerhet hafwa et noga inseende, at dhe medel, som kunna stå at upbringas, til intet annat än det, som högst nödwändigt betarfwas och ögonskenligen länder til riketz räddande utur den förestående faran, måge blifwa anwände, och som det mäst mackt påligger, att flåttan sättes uti behörigt tilstånd, så at densamma nästkommande wåhr bittid må kunna löpa i siön; så hafwe I framför alt annat at låta Eder sådant wara angelägit, så lagandes, at erkläcklige medel därtil måge wara tilredz, på det alt hwad nödwändigt behöfwes, i rättan tid må kunna wed handen skaffas. Hwarmed Wi befalle Eder etc. Wed Bender den 23 Nov. 1710. CAROLUS. C. FEIF. 1101. Konungen till Rådet, ang. försvarsanstalter mot ryssarne, truppers öfversändande till Pommern, flottans utrustning, civila och militära tjänsters tillsättande, åtgärder mot pesten m. m. (Efter originalet i Riksarkivet. *) Carl etc. Wår etc. Wi se utur Eder underdånige skrifwelse, dat. den 30 Julii sidstl., hwad författningar I denne tiden hafwe giordt till riketz och des gräntzors förswar emot fiendernes företagande; och som Wi finne * Påtecknadt: Dupläsit d. 13 Martii 1711.D Bilaga: Kongl. Maj:ts bref till Amiral Siöbladh af s. d. alt sådant wara wäl giordt, så gifwe Wi dhertil Wårt nådige bifall, i synnerhet gille Wi i nåder, at I hafwe updraget Kongl. Rådet och General-gouverneuren Grefwe Nieroth förswarswärcket i Finland, warandes Wi nogsamt försäkrade, at han intet något lärer eftersättia, som länder til befordran af Wår tienst och landetz förswar: och som Finland nästan öfwer alt med morass, skogar och wattn är couperat och afskurit, så at där intet swårt faller med en ringa mackt at hindra fiendens inbråt, om man på tienlige ställen upkastar starcka linier med nodige skantzar försedde; så hafwe Wi dherom beordrat bemelte Kongl. Råd, hafwandes I honom i lika måtto detsamma at tilskrifwa och dherhos påminna, at han med flit söker at få de Finska regementerne complette, hwilcket I jämwäl å Eder ort hafwe at giöra angående de Swanske regementerne, förmodandes Wi, at Wårt Lifgarde så wäl som Lifdragonerne och det Skånska Dragone-regementet allaredan uti fulkomligit stånd läre wara upsatte, fast Wi därom hwarken af Eder eller Defensions-commissionen hafwe fåt någon effterrättelse. I förmåle fuller uti Eder skrifwelse, at I giärna skulle willia draga tilbakars de tre Swenska regementer, hwilcka förledet åhr till Pommern blefwe öfwer transporterade; men som Wi wed närwarande Wårt wärcks tilstånd finne nödigt at hafwa ännu flere regementer öfwer till Pommern, så hafwe I icke allenast at låta bemelte tre regementer blifwa där qwar, utan ock i wåhr, när säkerheten i siōn det tillåter, under behörig betäckning till Pommern afsända de regementer, om hwilckas öfwertransporterande Wi Eder den 13 Sept. förledet åhr månde beordra. Dock som Jämtlandz regementet ligger långt ifrån siöstranden, så lembne Wi Eder frit at afsända antingen detsamma eller et annat i stället. FLOTTANS UTRUSTNING. 325 Wi hafwe orsak at berömma den särdeles flit och omsorg, som I hafwe anwändt til at ändteligen bringa örlogsflåttan i det stånd, at densamma har kunnat uthlöpa och jämwäl angripa den fientelige flottan, hwarom Wi af ankomne privatbref fuller något hördt, men hafwe ingen efterrättelse, huru det egenteligen är afluppit, uthan förwänte sådant af Eder med det första. Och som högst angelägit är, at icke allenast sielfwa hufwudflåttan, utan och en escader til de Finska och Ingermanländske strändernes bewakande wed första wåhrdag må kunna löpa i sion; så wehle Wi sådan Eder altid erwiste berömmelige omsorg för Wår tienst på det högsta hafwa recommenderat, medan Wi näst Gudz hielp förmode, at det nästkommande åhr därpå förnämbligast lärer bero, at flåttan bittid och åthminstonne förr än den Danska kommer i sion. I hafwe fördenskuld därpå med flit at låta arbeta. Skulle hela flåttan intet så snart behöfwa utlöpa, så måste åthminstonne, jemte den til Ingermanländske stränderne förordnade escadren, ännu en annan så tidigt klar giöras, at den i början af seglation må wara ute at hålla siön ren, til dess hela flottan hinner komma effter. Man måste därjemte söka at öfwertala privat folck til at utrusta Capare, både i Öster- och Wäster-siön, at därigenom också giöra de Danske afbräck, lemnandes Wi Eder frihet därpå at meddela commissioner, hwarom Wi iämwäl hafwe beordrat Gouverneuren och Ammiralen Siöbladh, som hosfölliande copia uthwiser. I hafwe med första at låta Oss wetta, på hwad sätt General-lieutenant Burenschiöld är worden utbyt, samt hwad anstalt med de Danska fångar är worden giord. Wi skulle hålla före bäst wara, at af bemelte fångar, som intet äro födde Danske, uprättades wissa regementer; men som Wi aldeles ingen kundskap om dem hafwa, så kunne Wi ej heller något wist därom beordra, utan lemne til Edert ompröfwande, huruledes med dem bäst må stå at förhållas. Anbelangande de hitsände upsatzer på de af Eder tilsatte Regementz-officerare och Civil-betiente, så hafwe Wi låtet utfärda Wåre nådige confirmationer för Civilbetienterne samt för en dehl Officerare, så många, som Wi hafwe hindt genomse. I hafwe iemwäl at tilsända Oss upsatzer på dhe tilsatte Compagnie-officerare så wäl som uppå prästerne, hwilcka til pastorater både i städerne och på landet äre wordne tilsatte. Hwad Öfwersten Grefwe Gustaf Lewenhaupt angår, så åstunde Wi wetta, huruledes den oenigheten är worden afgiord, som har warit emellan Generalmajor Gyllenstierna och honom. Wi hafwe uppå Kongl. Rådetz Grefwe Nieroths an sökning benådat dess sohn med en fendricks tienst under Wårt Lifgarde, och hafwe I at sättia honom til et wist compagnie under bemelte regemente. Och som Wi fast ogierna förnimme, at en smittosam siukdom sig uti Stockholm skal hafwa inritat, så at Kongl. Huset däraf är blefwet förorsakat at begifwa sig til Sahlberget; så måste I förfoga alla nödige anstalter, at densamma intet må få taga öfwerhanden, utan på alt sät sökas at förekommas. I synnerhet måste på gräntzorne och i siöhambnerne hållas en sträng upsickt, så at ingen ifrån infesterade och misstänckte orter må få komma in i riket, jemte annan tienlig försicktighet, som i sådane tilfällen bör brukas. För det öfrige, så låte Wi Eder wetta, att alla Edre underdånige skrifwelser, hwilcka på den öfwersände upsatzen stå antecknade, äro ankomne, undantagandes dhe bägge förste af den 5 Dec. 1709 och 5 Februarii sidstl., NEUTRALITETEN I TYSKLAND. 327 lärandes I numera hafwa unfåt Wåre nådige swar på dem, som swar hafwa behöft. Wi önske Eder sluteligen allesammans en beständig hälsa och befalle Eder etc. Wed Bender den 23 Nov. 1710. CAROLUS. C. FEIF. 1102. Konungen till Rådet, ang. frågan om neutralitet för de tyska provin serna, Portens krigsförklaring mot Ryssland samt bemyndigande för Rådet att söka fred med Danmark. (Efter originalet i Riksarkivet. *) Carl etc. Wår etc. Wi hafwe undfått Eder underdånige skrifwelse af den 9 Julii uti innewarande åhr ock därutur intaget de skiähl, som Eder föranlåtet til at samtycka til den uti Romerska riket concerterade neutraliteten. Wi uptage med all Kongl. ynnest ock nåde den berömlige nit ock sorgfällighet, som I så uti detta som alle andre måhl betygen för Wår tienst ock rikes conservation, intet twiflandes med mindre I äfwen hädaneffter alt framgent lären fortfara uti samma goda upsåt. Hwad de skiählen widkommer, hwilcka I andragen för neutralitetens wedertagande ock fastställande, så lemne Wi dem därhän; men kunne Eder i nåder förtro, det Wi långt flere ock drifftigare orsaker hafwe at aldrig tillåta eller samtycka til nogon sådan neutralitet, emedan som Wi af sielfwa förfarenheten sedt, hurusom Wåra fiender miss *) Påtecknadt: »Ank. i Arboga d. 12 Martii 1711. Bilaga: den i brefvet omtalade protestationen. |