FLYKTINGARNES ANHÅLLAN. 23 976. Konungen till Rådet, svar ang. flyktingarnes anhållan att få begifva sig till sina hemorter. (Efter originalet i Riksarkivet. *) Carl etc. Wår etc. Wi se utur Eder underdånige skrifwelse, dat. den 8 Januarij sistl:ne, hurusom flychtingarne hos Eder hoptahls anhålla om tillstånd at begifwa sig hemm till sina förra hemwister, hwilket I till Wårt nådige godtfinnande underdånigst hemställen. Men som Wi för ingen del kunne tillåta, at de skola få begifwa sig till deras hemwister, så måsten I på alt sätt sökia at skaffa dem födan effter stånd och wilkor, och hafwe I ofördröjeligen at inkomma med en omständelig effterrättelse, huruwida man i föllie af Wåre åtskillige nådige befallningar härtills har sorgt för hwars och ens uppehälle i synnerhet. Hwarmed Wi befalle Eder etc. Strahlsund d. Feb. 1715. 19 CAROLUS. C. FEIF. 977. Konungen till Rådet, svar ang. vissa tremänningsofficerares aflöning. (Efter originalet i Riksarkivet. **) Carl etc. Wår etc. Wi se af Eder underdånige skrif welse, dat. d. 11 sidstl. Decembris, huru Krigz-collegium *) Påtecknadt: Dupläsit d. 4 Martij 1715.D **) Påtecknadt: »upläsit d. 4 Martij 1715.>> sig hos Eder förfrågat, om de Tremänningz-officerare, som blifwit de indelte regementerne understuckne ock på Wår nådige befalning nu åter därifrån skilde, skole för den tiden de giort tienst wid de indelte regementerne niuta landtlönen til goda, eller ock blifwa för samma tid som annars utur Stats-contoiret betalte; ock som I sådant Wårt nådige godtfinnande underdånigst hemställe; så länder Eder däruppå til nådigt swar, at såsom desse Officerare med Wårt samtycke aldrig hafwa warit tilsatte wid de ständige regementer, så kunna de ey heller niuta någon landtlön därwid, utan hafwa de at niuta deras lön utur Statscontoiret. Hwarmed Wi befalle Eder etc. Stralsund d. 8 Februarii 1715. 19 CAROLU S. C. FEIF. 978. Konungen till Rådet, med gillande af dess resolutioner på major Liljeströms memorialer. (Efter originalet i Riksarkivet. *) Carl etc. Wår etc. Wi hafwe bekommit Eder underdånige skrifwelse, daterad d. 4 Januarii sidstl., hwarutinnan I uti underdånighet tilkiänna gifwe, på hwad sät I hafwe resolverat uppå Majorens Lilljeströms d. 15 December förledit år insinuerade bägge memorialer angående recruteringen ock tråssens inrättande wid Lifregementet til häst, med hwad mera som bem:te memorialer ock resolutioner innehålla, ock som I sådant Wårt nådige godtfinnande underdånigst hemställe; så länder Eder däruppå *) Påtecknadt: Dupläsit d. 4 Martij 1715.D til nådigt swar, at som Wi finne desse resolutioner på goda skiäl wara grundade, så warda de til alla delar gillade, warandes wäl at tråssen wid regementerne efter utbetalningz-ordningen blifwer inrättad, så wida medlen efter handen det wilja tillåta. Ock Wi befalle Eder etc. Stralsund d. Febr. 1715. 19 CAROLUS. C. FEIF. 979. Rådet till Konungen, ang. sekreteraren von Dübens och residenter Knipercronas familjs utvexling ur ryska fångenskapen. (Efter originalet i Riksarkivet. *) Uppå Eders Kongl. Maj:tz nådigste befalning de dato Bender d. 24 Octob. 1711, som sedermehra den 25 Martij *) Påtecknadt: »K. M:t gillar fuller at von Duben och Knipercronas famille emot Chilkow med de honom nödige och hos honom befindtlige betiente til följe af K. M:tz åtskillige befalningar må blifwa utwexlad, men måste utvexlingen ske på sådan ort, at Chilkow intet må få tilfälle at se hwarken den ena eller andra escadern, och håller K. M:t fördenskuld bäst wara, at Chilkow föres neder på Calmare slott, och at man låter til andra sidan wetta, at när v. Duben och Knipercronas famille förnimmes wara i Windou, wil man med en fregat låta föhra Chilkow dit, då utwexlingen kan ske där på redden, när de andra. 31 Martij med något fartyg utskickas. exped. Strahlsund d. 1715.» 11 April Bilagor: a) Extract af Protocollet hållit uti Kongl. Senaten d. 8 Februarii 1715. b) Copia af Apraxins bref till Rådet af d. 27 Dec. 1714. c) Copia af amiral Wattrangs bref till Apraxin af d. 8 Febr. 1715. Extract af Protocollet hållet uti Kongl. Senaten d. 8 Februari 1715. H. Gref Reenstierna yttrade sig härwid: (neml. ang. sekreterarens Dübens utwäxling) Det är stor åtskilnad emellan den tienst, som 1712 blifwit förnyat, hafwe wi genast låtet oss angeläget wara att på behörigt sätt låta proponera åth Czaren Secreteraren von Dubens och Residenten Knipercronas families utbytning emot Ryska Residenten Chilcow, och sidst med General-majoren Cloth, när han åter gick till sitt fångenskap, derom ånyo skrifwit till Kongl. Rådet och Öfwerste Marskalcken H. Grefwe Piper, hwarpå ändteligen för några dagar sedan ett sådant bref ifrån den Ryska General-ammiralen Appraxin till oss inkom, som Eders Kongl. Maj:t af närlagde translat med nåder täckes förnimma; som wi nu effter Eders Kongl. Maj:tz twenne nådigste ordres hafwa att befordra denne utwäxling, som underdånigst förmält är, så hafwe wi och till underdånigst följe deraf under Ammiralen Wattrangs nampn låtet ett sådant swar igen affärda, som copian utwisar; hwilcket wi i den underdånigste tillförsicht, att det Eders Kongl. Maj:t till nådigst wällbehag och nöje ländande warder, ey underlåta skolat i underdånighet att berätta, och förblifwe i det öfrige med diupaste wördnad etc. GUSTAF CRONHIELM. N. STROMBERG. ARWED HORN. J. REENSTIERNA. ut in voto. Stockholm d. 8 Febr. 1715. N. TESSIN. ut in voto. F. J. Ehrenstrahl. Düben kan giöra riket, och den skada, som Kilckof kan giöra, om han kommer öfwer; och håller iag altså betänkeligt at detta utbytet går för sig, innan det hans Maj:t i underdånighet hemställes. H. Gref Tessin hemstälte om, i fal det icke kan gå för sig, förr än öpet watn blir, det icke bör gå til hans Maj:ts widare nådige förordnande. H. Gref Reenstierna förklarade sig wara enig med H. Gref Tessin, at som hans Maj:t är så när, det bref härom afgår til hans Maj:t. ad mandatum C. Carlson. Rådet till Konungen, ang. gårkopparens förmyntande till plåtar eller försäljning till den mestbjudande. (Efter originalet i Riksarkivet. *) Eders Kongl. Maj:t lär ännu i nåder sig påminna, att wi för någre år sedan, och ey långt effter Dannemarcks senaste fridsbrått, hafwa warit twungne, den bristen, som då i silfwermyntet sig yppade, med koppars förmyntning att ärsättia och bota, hälst efter man då ey mera något silfwer till myntningen igenom Sundet kunde införskrifwa. Wi rättade då denna plåte-myntningen effter det wärde, som gårkopparen då för tiden hade, och blef altså ett skep:d der af till 60 plåtar eller 360 dal. kopp:t utmyntade. Men så har det händt, att dels igenom denna förmyntningen, dels och igenom åtskillige andre orsaker, i förledne sommar gårkopparen således effter handen stigit i des wärde, att man derföre 390-400 och mer dal:r kopp:t hafwer betalt, och att derigenom så wäl inhemiske som främmande, twärt emot det förbud wi redan för en lång tid sedan låtit utgå, blifwit föranlåtne desse kopparplåtar att utpracticera, emedan sådant med en stor winst, för kopparens förhöjnings skull i priset, kunde ske. 18 *) Påtecknadt: »besvarat d. Martij 1715. Bilagor: a) Cammar-, Commercie- och Bergs-collegiernas gemensamma utlåtande till Kongl. Maj:t af den 31 Jan. 1715 ang. gårkopparens försäljande. b) Bankodeputerades utlåtande af den 18 Jan. 1715 ang. samma ämne. |