FLYKTINGSKOMMISSIONEN.

223

måtte förnimma, att Czaren ifrån sitt obilliga påstående emot H. Grefwe Piper desisterar, och han berättar sig hafwa sin förra frihet uti fångenskapet, eller Eders Kongl. Maj:t annorledes i nåder behagar att befalla; Hwarwid wi Eders Kongl. Maj:ts nådigste wälbehag underställe, huruwida Trubetskojs fru och barn i följe af hosgående försäkringz-skrifft skall wara efterlåtit att begifwa sig härifrån åt Ryssland tillbakars, i fall hon, af missnöje att ej få efter förra wahnligheten wara hos sin mann, det skulle påstå och åstunda; börandes wi i synnerhet ej obemält låta, att Grefwe Piper och Grefwe Rehnschiöld med samtelige i Ryssland fångne Generaler skola caverat hafwa, att hon samma förskrifning skall säkert till godo niuta, samt att sådan deras försäkringz-skrifft uti Ryska Cantzeliet effter Trubetskojs frus berättelse i förwar ligger. Och wi förblifwe i det öfrige med diupaste wordnad etc.

N. STROMBERG. GUSTAF CRONHIELM. R. J. FERSEN. N. TESSIN.

Stockholm d. 26 Julii a:o 1715.

ut in votis.

F. J. Ehrenstrahl.

1051.

Rådet till Kouungen, med öfversändande af flyktingskommissionens berättelse om utdelningsverket.

(Efter originalet i Riksarkivet.)

Wi öfwersände härjemte i underdånighet till Eders Kongl. Maj:t Flyktings-commissionens berättelse om utdel

8

19

ningswärket*), som Eders Kongl. Maj:t igenom skrifwelse af d. nästline Februarii i nåder hafwer begärt; och som däruti innehålles ett och annat förslag, som kan lända till flyktingarnes bästa, så hafwe wi redan därtill giordt anstalt och hemställe i underdånighet det öfriga till Eders Kongl. Maj:tz egen aldranådigste omsorg; till wår dōdzstund med all underdånig wördnad förblifwandes etc.

N. STROMBERG. GUSTAF CRONHIELM. R. J. FERSEN. N. TESSIN.

Stockholm d. 27 Julii 1715.

D. N. von Höpken.

1052.

Konungen till Rådet, med förnyad befallning om en myntmästares och en stämpelsnidares utskickande.

(Efter registraturet i Riksarkivet.)

23

Carl etc. Wi månde fuller d. 12 Junii sidstledne Eder i nåder anbefalla at ofördröjeligen hit öfwer skicka antingen myntemästaren eller någon annan skickelig myntebetiänte tillika med någon stämpelsnidare; men som sådant ännu intet har blifwit effterkommit och Oss angeläget är, at myntningen här å orten ju förr ju häldre må fortsättias, så hafwe Wi Wåre förre nådige ordres härmed i nåder welat iterera. Hwarmed Wi befalle etc. Stralsund den 3 Aug. 1715.

Saknas.

CAROLU S.

C. FEIF.

ÖFVERSTE GYLLENLOD.

225

1053.

Rådet till Konungen, ang. förordnande för öfverste Gyllenlod att beväpna och inöfva allmogen i Dalarne till försvar.

(Efter originalet i Riksarkivet.)

Wi monde fuller uti förl. åhr till befordran af Eders Kongl. Maj:ts höga tienst och förswarswärketz understöd å denne sidan förordna Öfwersten Fitinghoff, att som Generalmajor inrätta och excercera samt wid något påkommande fiendteligit infall, det Gud dock nådeligen afwände, anföra allmogen i Dalarne samt sättia dem i stånd att kunna giöra ett krafftigt motwärn, hwilcken bestälning han och hit tills berömmeligen förestådt; men emedan Landzhöfdingen Cedercreutz oss nyligen tillkiänna gifwit, det bem:te Öfwerste hos honom skriffteligen andragit sig för des åkomne opasslighet och siukdom ej finnas beqwäm att kunna samma defensionswärck i Dalarne widare administrera, utan fördenskul anhållit, att en annan uti des ställe förordnas måtte, som samma beställning sig kunde påtaga; Altså hafwe wi i anledning af Kongl. Krigzcollegii deröfwer infordrade betänckiande funnit nödigt att til widare Eders Kongl. Maj:ts nådigste disposition updraga en sådan förrättning med allmogen i Dalarne till Öfwersten Gyllenlod, hwilcken Kongl. Krigzcollegium gifwit det goda loford att wara en ducktig och förståndig officerare, som för detta med godt beröm först anfördt Upbodz-manskapet och sedermehra Femmänningarne i Nyland, men är nu utan wärckelig bestälning, förmodandes Kongl. Krigz-collegium, det han till Eders Kongl. Maj:ts goda tienst och landetz nytta denne bestälningen i Dalarne lärer kunna förrätta; och som mehrbem:te Col

Historiska Handl. 15.

15

legium till löhn och gage för ber:de Öfwerste uti des slätta och medellöse tillstånd, i mangel af andre medell på staten och till att icke gravera densamma, föreslagit, om icke sådant kunde skie på samma sätt, äfwen som frambledne Landzhöfdingen Palmenberg persvaderade allmogen på Åland att af hwart hemman contribuera till deras anförare fyra öre silf:mt, förmenandes det och allmogen i Dalarne äfwen dertill torde beqwäma sig, effter det länder till deras egen nytta och säkerhet; altså hafwe wi i lika måtto warit föranlåtne att derom tillskrifwa Landzhöfdingen Cedercreutz, det han tillser, om och huruwida allmogen till detta förslag kunde stå att persvaderas, så att bem:te Öfwerste måtte wara i stånd att kunna denne beställningen behörigen förrätta.

Hwilcket alt wi till Eders Kongl. Maj:ts nådigste wälbehag och godtfinnande i underdånighet hemställe, och i afwacktan af Eders Kongl. Maj:ts nådigste swar och utlåtelse med diupaste wördnad och oaflåtelig lydno framhärde etc.

TRUPPERNAS FÖRPLÄGNING.

227

1054.

Konungen till Rådet, med svar på dess förfrågningar ang. åtskilliga ärenden rörande den under Arfprinsens befäl stående armén i Stockholms närhet.

(Efter originalet i Riksarkivet. *)

Carl etc. Wår etc. Wi se utur Edre underdånige skrifwelser, daterade den 31 Mars ock 18 Junii sidstledne, hwad I hafwe swarat Hans H:t Arfprintzen af HessenCassel på dess giorde föreställningar angående åtskillige ährender berörande den under dess öfwercommendo stående armeen, samt hwad I uti anledning deraf Eder underdånigst förfråge. Nu finne Wi fuller wara wähl giordt, at I hafwe lofwat göra alla nödige anstallter till anskaf fande af allt hwad som för regementerne erfordras, men måste I derwid intet låta förblifwa, utan sådant jämwähl behörigen wärkställa. Hwad widkommer den swårighet, som Eder i förstonne har mött wid regementernes förläggande på husmanskost uti de närmaste lähnen, effter som I ingen uthwäg wetat at betahla husmanskosten i anledning af uthbethalnings-ordningen, så kan, så länge inga contante penningar uti regementzcassorne äre influtne, hwarmed husmanskosten ock fouragen effter uthbethalningsordningarne kan betahlas, allt hwad landtmannen således uthgifwer till regementernes förplägning ock fourage under hwad namn det wara må, honom beräknas uti dess uthlagor, men intet uti contributionen, dem nembligen, som uthlagor till Chronan gifwa, men de, som inga uthlagor till Chronan gifwa, kunna undfå betahlning af de alldraförst inflytande medel i regementzcassorne. Skulle

*) Påtecknadt: Dank. d. 9 och upl. d. 10 October 1715.»