ment erfordert wird, soll ebenwohl so viel nur immer thunlich besorget werden.

6:0) Wegen der unterofficirer bey des Graffen und Obristen von Fersens Dragoner-regiement will man zusehen, in wie weit auss zukünfftigen jahres contributions ihre muntierunge mögen zu erhalten stehen, weiln sonsten keine andere mittel dazu zur hand seyn;

7:0) Die benöthigte bekleidung aber vor dem Helsingischen regiemente alss welche gantz fertig wird hoffentlich in kurtzem können angeschaffet werden, zumahln dazu bereits diensame anstalt gemacht worden.

8:0) Und wass übrigens die Königl. Gardie betrifft, so muss freylich derselben verpflegung halber nöthige vorsorge getragen werden, so wir unss auch mügligst lassen angelegen seyn, und darunter so wohl alss wass sonsten zu Ihro Königl. Maj:ten diensten kan erfordert und von unsserm fleiss und gutem samt unterthänigsten willen dependiren mag, in keine wege soll ausser acht gelassen werden, dessen wir Ew. Furstl. Durchl. versichert zu seyn. geziemend und demüthigst-gehorsamst ersuchen, die wir übrigens mit aller geflissenheit und veneration unauffhörlich verbleiben etc.

ROSENHANE OCH CZEBYSCHOF.

189

1032.

Rådet till Konungen, ang. ryttmästaren Rosenhanes lösgifvande ur fångenskapen och ang. ryske adjutanten Czebyschof.

(Efter originalet i Riksarkivet. *)

Eders Kongl. Maj:t hafwe wi härmed i underdånighet berätta bort, det för någon tid sedan ifrån Ryske sidan hit öfwer kommit Eders Kongl. Maj:tz Rytmestare Baron Rosenhane, som berättat det Czaren honom friwilligt des frihet skiänckt och hit öfwersändt: innehollandes elliest de ifrån Ryske sidan medbrachte brefwen, det Czaren honom i anledning af Hennes Kongl. Höghets begieran och åstundan, medan han här wore förlofwat, lösgifwit, hwilcket dock Hennes Kongl. Höghet aldeles okunnigt är, utan, som förmenes, skal sådant wara händt däraf, at här hos den Ryske Generalen Trubetskoj blefwit omtahlt och förestält, det Hennes Maj:t Riksenckiedrotningen åstundade at åfwan:de Rytmestare Rosenhane måtte blifwa effterlåtit på des parole at få resa hit, til at fulborda et gifftermåhl med en af Hennes Maj:tz Håf-fröknar, som med honom wore förlofwat. Med denne Rytmestaren Rosenhane blef jembwehl ifrån Ryske sidan hit öfwer sändt en Rysk Adjutant, ben:d Czebyschof, som af posteringarne wid Galleje-escadren och jembwehl af den commenderande Officeraren på Åland obehindrat blefwit tillåtit at fortsättia resan, utan at däröfwer sig förfråga eller för honom tilstånd at begiera. Och ehuruwäl ber:de Ryske Adjutant wid sin ankomst månde föregifwa, det han wore hitsänd till Ryske Generalen Trubetskoj at giöra sig underrättat och liquidera om de för de härwarande Ryske

*) Påtecknadt: Dexped. d. Julij 1715.»

17

fångar hitsände penningar: så kunde wi dock sådant ej annars uptaga än för en prætext, fördenskuld wi ock honom här uppehållit så längie som campagnen påståt, och då wi sedermera tänckte at låta honom få resa tilbakars, pröfwade wi för nödigt at ej gifwa honom tilstånd til at få gå samma wäg genom Finska skiären, som han komm hit, på det han under samma resa ej motte kunna inhemta någon skadelig underrettelse til fiendens förmon, utan giorde den anstalt, det han skulle blifwa sänd til Königzberg at därifrån kunna begifwa sig til Ryssland tilbakars, som han ock werckeligen kom at gå härifrån, men innan han hinte fyllest utur skiären, berättade vice Amiralen Lillie, at han med någre Eders Kongl. Maj:tz Officerare afsändt til Ryske sidan någre härifrån affärdade Ryske fångar til et antahl af 144 st., hwilka wi öfwersända låtit emot et lika antahl af Swenske fångar, som den Ryske Generalen Mentzikof wid des aftågande år 1713 utur Pommern til Kongl. Rådet och Generalgouverneuren Hr Gr. Mejerfelt öfwerlåtit, saint at samma Officerare jemte fartyget, hwarmed desse fångar blefwo öfwerförde, då ännu ej tilbakars kombne woro, och at han ej kunde weta orsaken til et så långt deras drögzmåhl; i anledning hwaraf wi för nödigt funno at låta åfwan:de Ryske Adjutant hemta tilbakars, och honom så längie här qwarbehålla samt med behörig wackt bewaka, til des wi kunde förnimma, hwad Czaren med förberörde Eders Kongl. Maj:tz Officerare hade uti sinnet at giöra. Men straxt däreffter erhöllo wi af Amiralen Lillie kundskap, at åfwan:de fartyg jemte de til fienden medfölgde Officerare wore wähl kombne tilbakars, och at deras långsama resa endast förorsakats utaf winden och motwädret, samt at de imedlertid blefwit wähl och höfligen hanterade. Som nu däruppå wintern straxt inföl, så kom denne Ryske

FINSKA OCH ÅLÄNDSKA FLYKTINGAR.

191

Adjutanten här qwar at förblifwa, hwaraf wi nu föranlåtes wid Eders Kongl. Maj:tz nära wistande i underdånighet Eders Kongl. Maj:tz nådigste wälbehag at underkasta, hwad Eders Kongl. Maj:t angående åfwan:de Ryske Adjutant Czebyschof i nåder behagar förordna, samt om och huruwida en härwarande Rysk Rytmestare Tolbagin wid nambn motte åter för Rosenhane lösgifwas: framherdandes med underdånigst lydno och wordnad in til wår dödsstund etc.

N. STROMBErg.

ARWED HORN. J. REENSTIERNA. N. TESSIN.

Stockholm d. 10 Juni 1715.

F. J. Ehrenstrahl.

1033.

Rådet till Konungen, ang. tillstånd för några finska och åländska bönder att återvända till sina hemorter.

(Efter originalet i Riksarkivet. *)

Ibland de otalige många flycktingar, som allenast här i staden räcknas till 12, att förtiga dem, som hopetals finnas i landet kringströdde, men enkannerligen uti skiärgårdarne, dem de med sine hustrur och barn lika. som upfylt hafwa, äro ochså några bönder ifrån Fin- och Ålandske skiärgårdar, som endast öfwerkommit att här uphandla sig något salt till deras eget nödige behof, hwarmed de sedan begiärdt att få resa tillbakars till deras hemwister, hwilka skole wara så långt uti siön belägne,

*) Bilaga: Extrakt af protokollet i Kongl. Senaten för d. 25 och 28 Maj 1715, innehållande Kongl. Rådet Reenstiernas afvikande mening.

att fienden dehls dit ej kommit, och hos de öfrige har fienden fuller en gång med ett litet partie uti wintras warit, men sedermehra har intet af honom förspordts. Härwid hafwe wi oss i underdånighet påmint Eders Kongl. Maj:ts nådige befalning och förbud, det inge af inwåhnarne uti de af fienden inkräcktade orter, som äro hit öfwer komne, skole få resa tillbakars; men emedan desse bönder wistas så långt afsides uti skiären, och desamme hos oss dageligen med mycken qwida och jämmer gifwit deras ussla och eländiga tillstånd tillkiänna, medelst det att de här intet hade att lefwa af, och deras hustrur och barn woro där på öjarne qwarlembnade uti torfftighet: och Landzhöfdingen Stiernstedt iemwäl hos oss ingifwit ett sådant des betänckiande angående desse bönder, som Eders Kongl. Maj:t utaf i underdånighet bifogade copia *) i nåder täckes inhämpta; så hafwe wi i anseende till de bönder, som wistades så långt uti siön, hwaräst ingen fiende warit, ej eller förmentes komma, fördristat oss att gifwa Landzhöfdingen Stiernstedt frihet till att sådant bepröfwa och sedan uppå des answar, att samma bönder ej läre wisa någon otrohet, meddela dem deruppå des bewis, i anledning hwaraf de obehindrat skulle få fortsättia deras resa till sina hemwister att idka deras nähring med fiskande. Wi hafwe iemwäl angående desse bönder förut hördt och förnummet Assessor Frisius, som där i Finland är mycket bekandt och noga underrättadt om fiendens wägar till att skaffa sig kundskap och underrättelser; och har han iemwäl berättat, att fienden lärer sådant aldrig sökia utaf desse bönder. Och som wi i underdånighet förmode, att Eders Kongl. Maj:t detta ej onådigt uptaga lärer, så underkaste wi och underdånigst Eders Kongl. *) Finnes bland Landshöfdingars skrifvelser till K. M:t i Riksarkivet.