FRIHETER FÖR HUDIKSVALL.

133

erhållande om bem:te stads genom wådelden tagne skada hafwa begärt af bem:te General-lieutenant och Landshöfdinge Alexander Strömberg, det wille han låta undersöka, huru stor dehl af staden rätteligen woro upbränd, och huru många hus eller gårdar ännu woro i behåld, och sig derjämte tydeligen utlåta, huru många frihetsår nödwändigt skulle behöfwas.

Till föllie hwaraf General-lieutenanten och Landshöfdingen jämte des swar till merbem:te Collegium insånt Magistratens bref och förteckning samt borgerskapets och inwånarnes egna ingifne specificationer och upsatser uppå huru mycket hwar och en har mist uti branden, så uti lös som fast ägendom, bestigandes sig dereffter uti penningar uträknat till en summa af 44,080 dal. kopp:tt, och skola effter en därhos insänd specification allenast 17 gårdar wara behåldne, som af borgare beboes, intygandes Magistraten uti sin till General-lieutenanten och Landzhöfdingen ingifne supplique, det störste delen af inwånarna fingo ganska litet eller als intet undanbärga, emedan elden om natten uti fasta sömnen kom dem öfwer hufwudet, så att mången med stor lifsfara måste naken springa ut genom fönstren med mera; yttrandes häröfwer sitt betänkande, att det skulle oförgripli gen lända till stadsens någorlunda uprättelse igen, om den förunnes fyra års frihet på sådant sätt, som staden Hernösand wid förrige branden wederfors, då effter proportion af den tagne skadan de nödlidande kunde få ersättning, med hwad mera som Kongl. Cammarcollegii bifogade bref, det Eders Kongl. Maj:t sig i nåder täcktes låta föreläsa, innehåller.

Nu ehuruwäl Kongl. Cammarcollegium för sin dehl har stadnat på de tankar, att merbem:te stad till sin någorlunda uprättelse kunde bewillias de af General-lieutenanten

och Landzhöfdingen projecterade fyra års frihet på den der fallande lille Tullen och Accisen, 1686 fiärdeparts förhögning undantagande, item på Boskaps- och Bakugns-penningarne ifrån och med år 1715 till räknandes, med hwad andra påminnelser Kongl. Cammarcollegium gör i bem:te des bref, lemnandes alt sådant till wårt widare ompröfwande; så fördriste wi oss doch icke, sedan Eders Kongl. Maj:t är så när kommen, att man i kortan tid kan erhålla des egen nådige utlåtelse, härutinnan något resolvera, utan hafwa denna saken, som endast dependerar af Eders Kongl. Maj:tz förordnande och benådning af de friheter, som Eders Kongl. Maj:t finner godt denne afbrände staden till des uprättelse att förunna, Eders Kongl. Maj:tz nådigste wälbehag skolat underställa, förblifwandes med diupesta wyrdnad in till wår död etc.

Rådet till Konungen, ang. grefvinnan Lejonhufvuds ansökan om återbekommande af Kurö sätesgård.

(Efter originalet i Riksarkivet.)

Eders Kongl. Maj:t föranlåtes wi med underdånigste wördnad föredraga Grefwinnan Ewa Leijonhufwuds hos oss i några år bortåt trägna giorda ansökning at få komma i besittning af dess mödernesgodz Curö sätegård med de därtill hörige hemman, som i mangel af fullkomlig underrättelse blef till Kongl. Maj:t och Cronan

GFEFVINNAN LEJONHUFVUDS ANSÖKAN.

135

år 1695 indragen, men sedermera wid saksens närmare skiärskådande anno 1700 för des rätta restituerade mödernes-godz förklarad, till föllie af Kongl. Reductionscommissions resolution samt immissionsbref till Landzhöfdingen Hoghusen, till hwilken saks afgiörande Eders Kongl. Maj:t lämnade Commissionen fria händer, alt som den kunde finna rättwist och skiäligt. Nu som bemelte Grefwinnas underdånige ansökande fördelar sig i twenne momenta, nemligen sätegården Curön, som och de därunder liggiande hemmanen; så hafwe wi, hwad Curo gård beträffar, fuller förnummit af hennes ingifne supliquer, det hon ey kan mot bemelte Curö gård emottaga något wederlag, emedan det är hennes moderne samt har där sin graf och kyrkia, med hwad flera skiäl hon andrager, men ehuru stor rätt och skiäl hon kan hafwa till samma sätegårdz återfående, så hafwe wi dock därmed oss ingaledes kunnat befatta, eftersom merbemelte sätegård är blefwen indelt under milicen, utan gifwit henne wid handen, det hon med denne sin underdånigste ansökning sig till Eders Kongl. Maj:t sielf wille wända. Men hwad de därunder liggiande hemmanen widkommer, så har det wäl warit för oss mindre betänkeligit henne besittningen däraf tillägna, emedan de en tid bortåt warit allenast till en del anwände till några landzbetienters aflöning, jemte det Landzhöfdingen Hoghusen i dess af oss infordrade betänkiande håller före, at inga hinder liggia merbemelte Grefwinna i wägen till samma hemmans igenbekommande och possession, hon jemwäl ock föreställer, at där, emot all hennes förmodan, sätegården till Öfwerstelieutenants-boställe skulle behållas, den samma ey af honom med sådan nytta skulle kunna brukas, som då den tillika med hemmanen, hwilka hon förmodar sig ofelbart igen bekomma, af henne innehades, och skulle

altså denne separationen Eders Kongl. Maj:t alt för litet gagna och henne alt för mycket skada; Men såsom Eders Kongl. Maj:t nu, thess Gudi lof, är så när till oss ankommen, alt fördenskull hafwe wi så wäl det förra som det sednare Eders Kongl. Maj:tz egna aldranådigste förordnande i underdånighet skolat underställa och därjemte öfwersända så wäl oftabemelte Grefwinnas hos oss ingifna suplique som Kongl. Reductions-commissions resolution och immissionsbref till Landzhöfdingen Hoghusen, som ock dess ofwantill åberopade betänkiande, hwilka documenter Eders Kongl. Maj:t i nåder täktes låta sig föreläsa.*)

Wi kunna härtill ey mera läggia, än at denna Enkiegrefwinnan berättar sig wara torftig och nödståld och, medelst det hon nu på tiugunde året warit stängd ifrån sitt godz och däraf flytande inkomster, alt för mycken skada lidit, i hwilket afseende hon och i underdånighet förmodar af en så nådig och mild Konung så mycket bättre blifwa bönhörd och till sin egendom igen aldranådigst förhulpen. Wi framhårde etc.

N. STROMBERG.

ARWED HORN. GUSTAF CRONHIELM. R. J. FERSEN.

Stockholm d. 30 Mart. 1715.

D. N. von Höpken.

1011.

Justitierevisionen till Konungen, ang. öfverste Schlippenbachs inkomna böneskrift. Stockholm den 31 Mars 1715. **)

*) Dessa bilagor äro lagda till samlingen Biographica i Riksarkivet.

**) Detta bref har ej ansetts böra tryckas.

FÖRRYMDT MANSKAP. UTVEXLING.

137

1012.

Konungen till Rådet, ang. återsändande af det från de finska
trupperna förrymda manskapet.

(Efter originalet i Riksarkivet.)

Carl etc. Wår etc. Det gifwer Oss General-majoren Armfelt underdånigst tilkiänna, huru som en hop manskap af de finska tråpparne, som wid de förefallande actioner blifwit förströdde, skola hafwa skaffat sig öfwer til Stockholm ock tagit tienst under Garde, hwarest de skola blifwa qwarhåldne, såsom de där ifrån fienden woro echaperade: ock som Wi finne, at detta manskap wid de finska tråpparne är omisteligit; så hafwe I at förfoga den anstalt, at detsamma med det första måtte tilbakars skickars (!) til hwart ock et regemente, hwarunder de lyda. Hwarmed Wi befalle Eder etc. Stralsund d.

CAROLUS.

31 Mars
11 April

1715.

C. FEIF.

1013.

Konungen till Rådet, svar ang. sekreteraren Dübens och residenten Knipereronas familjs utvexling mot residenten Chilcow.

(Efter originalet i Riksarkivet. *)

Carl etc. Wår etc. Wi se utur Eder underdånige skrifwelse af den 8 Februarii sidstledne, huru som I til följe af Wåre förre utfärdade ordres änteligen äre komne til riktighet med Secreterarens von Dubens ock Residen

*) Påtecknadt: Dankommit d. 14 Maij 1715.D