så wida oss intet bekant är, att af Eders Kongl. Maj:t Ammiralitetet tillika med utredningen en så fri disposi tion är lembnat öfwer skeppen och escadren här i Stockholm, att den effter eget behag måtte förminskas och defensionen förswagas, som sedan endast till wårt swåra answar skulle lända, lika som altid, når det illa går och misslyckas, här ske plägar, Eders Kongl. Maj:t med nåder lärer uptaga, att wi detta skeppetz bortsändande och söndrande ifrån escadren så länge hindre och åtminstone nu i begynnelsen, till des man närmare kan få afse fiendens företagande, hälst det fransöska prise-skeppet, som Ammiralitetet förmenar hafwa kommit till escadrens förstärckning, ännu intet så snart, som nöden fordrar, kan blifwa färdigt att brukas och än mindre flere dylike priser til lagas att nyttia till örlogz, aldenstund de dertill nödige medell, som på nästkommande åhrs contributioner skola uphandlas, mycket swårligen stå att sammanbringas. Men så snart wi få wetta, att och sådant alt skall stå under Ammiralitetets fria wilja och behag, skole wi utan något anseende till ofwanber:de omständigheter däreffter rätta oss; Wi önske imedlertid, att Gud måtte wälsigna Eders Kongl. Maj:tz wapen med lycka och framgång; på wår underdånige flit och bearbetande skall det aldrig tryta, efftersom wi i alla wåra dagar framhärde etc. BEFRIELSE FRÅN KONTRIBUTION. 129 1007. Rådet till Konungen, ang. borgmästarens och stadssekreterarens i Westerås befrielse från kontribution m. m. (Efter originalet i Riksarkivet. *) Eders Kongl. Maj:t äre wi förordsakade med underdånigste wördnad at föreställa, huruledes uppå wårt til Kongl. Cammarcollegium och Statscontoret aflåtne remissorial af den 17 Septemb. förledit år angående Borgmästarens i Westerås Anders Barks samt Secreterarens dersammastädes Wilhelms underdåniga giorde ansökning at i anseende til den stora skadan de lidit i den olyckeliga wådelden, som Westerås stad öfvergick, få niuta deras innestående löningar för framflutne åren 1711, 1712, 1713 samt hela 1714 års gage, äwen som Landzsecreteraren, Landzcammareraren, Slotzfogden och Landräntemästaren i Westerås, i anledning af Kongl. Cammarcollegii och Statscontoretz utlåtande, sådant är vederfarit, bemälte Kongl. Collegier med sit betänkande och svar af den 11 Martii sidstledne hos oss hafva inkommit, berättandes, at de detta ärendet i närmare skärskådande tagit och wid efterseende befunnit, hurusom åfvanbemälte Borgmästares och Stadzsecreterares wederlikar uti Lindköping och Hernosand vid slike eldzvådor blifvit befriade för contributions erläggande samt hugnade med fulla lönens åtniutande, hvarföre Kongl. Cammarcollegium och Statscontoret fuller vore af den underdåniga och oförgripeliga meningen, det kunde Borgmästaren Bark och Stadzsecreteraren Wilhelms, tillika med Provincial-doctoren i Wesmanland Per Elving, hvilken äwenväl skal vara af myckit *) Påtecknadt: »bewillias. Ystad d. 26 Jan. 1716. exped. Historiska Handl. 15. 9 slätta och beklageliga vilkor, i anseende til deras i vådelden tagne skada samt denna Doctorens mistning i den delen af des lön, som Westerås stad efter staten til honom betala borde, i nåder få åtniuta samma förmåner, som wi uppå Landzhöfdingens, numera Ombudzrådet Fahlströms bewekeliga förestälning samt Kongl. Cammarcollegii och Statscontorets utlåtande, hvaruti dock bemälte Borgmästare och Stadzsecreterare wore förbigågne och utslutne, för Landzsecreteraren, Landzcammareraren, Slotzfogden och Landräntemästaren den 27 Aug. 1714 oss hafva fördristat at bewilja. Oansedt nu samme skäl strida för desse senare til samma förmåners åtniutande, doch hvad som då skedde i Eders Kongl. Maj:tz fierran frånwaru, det samma understå wi oss ey, sedan Eders Kongl. Maj:t är så när kommen, göra eller tillåta, särdeles i de saker och mål, hvilka af Eders Kongl. Maj:tz nåde och mildhet endast dependera, utan lämne wi i underdånighet det förra af oss beviljade til Eders Kongl. M:tz, nådigste approbation, som ock det senare under Eders Kongl. Maj:tz nådigste behag och godtfinnande, städze och in til vår död med al underdånig trohet och lydno förblifvandes etc. N. STROMBERG. ARWED HORN. Stockholm d. 26 Martii 1715. GUSTAF CRONHIELM. D. N. von Höpken. BEFRIELSE FRÅN KONTRIBUTION. 131 1008. Rådet till Konungen, ang. befrielse från kontribution för den af vådeld hemsökta staden Westerås. (Efter originalet i Riksarkivet. *) Eders Kongl. Maj:t förorsakas wi i diupesta underdånighet att berätta, huruledes wi förledit år, uppå då Landshöfdingens, men nu Eders Kongl. Maj:tz Ombudsråd Ludwic Fahlströms inständiga anhållan och förbön och derjämte sedermera uppå Kongl. Cammar-collegii ingifne betänkande, som i underdånighet bilägges, månde, till Eders Kongl. Maj:tz nådigste ratification och widare förordnande, förunna Westerås stads inwånare och borgerskap efftergifft på contributionerne i fyra års tid, i anseende till det slätta tillståndet, som de igenom wådeld råkat uti. Såsom nu Eders Kongl. Maj:tz nådigste approbation der öfwer icke ännu är oss tillhanda kommen, och Eders Kongl. Maj:tz Contributions-ränteri icke utan widare ordres och befallning kan afföra den på ofwannämde stad belöpande contributionen, såsom den andra bilagan utwisandes warder, ty är å nyo Baronen, Lagmannen och vice Landshöfdingen Conrad Ribbing på Westerås stads och borgerskapets wägnar med des underdånige ansökan inkommen, som i lika underdånighet bifogas, att sådane ordres till Kongl. Contributions-ränteriet måtte affärdas, det Westerås stad för detta innewarande och de flere förunte åren ingen contribution kommer att ärlägga. *) Bilagor: a) Kammarkollegii betänkande af den 16 Juli 1714. b) Kontributionsränteriets skrifvelse till vice Landshöfdingen Conrad Ribbing af den 14 Febr. 1715. c) Ribbings skrifvelse till Kongl. Maj:t af den 4 Mars 1715. Altså och emedan detta är en sak, som endast beror på Eders Kongl. Maj:tz nådigste gottfinnande och förordnande, och wi icke driste oss derutinnan något att göra, i synnerhet effter Eders Kongl. Maj:t är nu så när, ty åre wi föranlåtne wordne uti Eders Kongl. Maj:tz höga mildhet och wälbehag att hemställa, huruwida merbem:te stadz fattige borgerskap med en slik förskoning kunna lindras och benådas; framhärdandes wi med diupesta wördnad in till wår död etc. Rådet till Konungen, ang. åtskilliga friheter för den af vådeld hemsökta staden Hudiksvall. (Efter originalet i Riksarkivet. *) Eders Kongl. Maj:t hafwa wi skolat med underdånigste wyrdnad tillkänna gifwa, huruledes wi den 19 Martii förledit år månde till Kongl. Cammarcollegium remittera General-lieutenanten och Landshöfdingens Alexander Strömbergs hos oss inkomne föreskrifft för Hudwickswalds stad att niuta någon frihet till samma stads uprättelse för den samma stad öfwergångne branden, med begäran att bem:te Collegium skulle inkomma med hwad härwid woro att påminna. Hwaruppå merbem:te Kongl. Collegium uti sin remonstration och utlåtelse af den 8 Nov. 1714 oss berättar, att det till en behörig underrättelses *) Bilaga: Kammarkollegii betänkande af den 8 Nov. 1714. |